Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1868, sida 1

siska sakulteten inrymmer en mängd olikartade petenskaper, bland hvilka flertalet ingalunda kan hänföras till filosofi i egentlig mening. Dock vilja vi ej ingå i någonkritik häraf, hvartill vi sakna både tid och lust, utan föredraga att uppställa ett förslag till icke ett universitet, utan ett allmänt Tlögskole-väsen för hela riket, hvaraf olika afdelningar kunna alltförväl vara förlagda till olika orter, hvilket de väl ock, under våra förhållanden, måste vara. Det torde dock ej skada, att se systemet i dess helhet för sina ögon, för att inse huru hvarje länk bör ingå i det hela. Sberges allmänna Högskole-väsen fördelar sig i tenne afdelningar: A. Den Vetenskapliga, B. Den Estetiska, C. Den Praktiska. A. Den vetenskapliga Högskolan fördelar sig uti fakulteter eller kretsar för efterföljande studier: 1. Religionsvetenskap (teologiska fsakulteten). 2. Iagkunskap (juridiska fakulteten). 3. Läkare-vetenskap (medicinska fakulsteten.) 1. Undervisningskunskap (pedagogiska sakulteten.) Språhkunskap (linguistik.) a. latin, b. grekiska, c. österländska språk, d. komparativ spräkkunskap (hvari ingår isländska.) 6. IIistorisk vetenskap: a. historia i egentlig mening, b. statistik, c. ethnologi och arkäologi, d. numismatik, bibliognosi, m. m. Matematisk vetenskap: a. ren matematik, b. astronomi, C. speciell fysik, d. mekanik. Naturvetenskap : a. allmän fysik, b. geologi och mineralogi, c. kemi, d. zoologi, e. botanik. 9. Spekulativ vetenskap: a. teoretisk filosofi, b. rättsoch samhällslära, c. statshushällningens teori, d. skönhetsläran (estetik.) B. Den Estetiska IIöyskolan fördelar sig i följande serskilda grenar eller akademier: 1. För Musik (Musikaliska akademien.) 2. För Bildande konst (Fria konsternas akademi): a. arkitektur, b. målning, c. skulptur. 3. För Skaldekonst och Litteratur-historia (Vitterhets-akademien.) 4. För Dramatik. Under denna afdelning torde också kunna subsumeras 5. Gymnastik (Gymnastiska central-institutet) egnad att utbilda menniskokroppen till harmoni och skönhet i sorm och rörelser. C. Den Praktiska Högskolan omfattar följande: I. Landtbruks-vetenskapen (Landtbruksakademien och Instituten.) 2. Det Teknologiska studiet (Lolytekniska institutet): a. ingeniörvetenskap, b. bergsvetenskap, c. teknologi i egentlig mening. 3. Krigs-akademien, eller den militära högskolan. Utan tvifvel skall detta synas vara något ofantligt stort och omfattande, men det är dock föga annat än hvad landet redan eger, ehuru splittradt pi många håll, utan allt sammanhang eller system, Så hafva vi t. ex. icke mindre än tre medicinska högskolor eller fakulteter, ehuru det vore nog med en enda. Så hafva vi två teologiska fakulteter och två juridiska, ehuru det vore nog med en högskola för hvart och ett af dessa studic Så hafva vi trå teknologiska akademier, oberäknadt Hera skolor som Ackså styiÅfva att