skrifvelse, till underrättelse för utvandrare till Amerika! Som det är mig bekant, att ett stort antal af mina landsmän ämnar utvandra till Amerika, vill jag härigenom underrätta dem, huru och på hvad sätt de böra förhålla sig för erhållandet af biljetter till förut nämnda plats, ty det är ganska svårt då man redan på resan till Göteborg mötes af dussintals runslare, och hvar och en försöker att på bästa sätt rekommendera sina agenter och olika ångbåtslinier. Som jag åtskilliga gånger rest såväl öfver Tyskland som England och således är i tillfälle att kunna fälla mitt omdöme häröfver, så vill jag endast omnämna min sednaste resa och den ångbätslinie jemte agent, som jag då anlitade, emedan jag och mina reskamrater blefvo behandlade på ett sätt, som förtjenar att blifva bekant Bland den stora massan, som ämnar utvandra. — Jag och, som jag tror, de flesta emigranterna köpte biljetter af Fredrik Nelsson i Nya Haga N:o 10, och jag har allt skäl att vara nöjd med honom och det vänliga bemötande, som jag jemte mina reskamrater rönte under vårt vistande i Göteborg. -— Vi lemnade Göteborg d. 18 sistl. Oktober och anlände efter tvenne dagars resa till Hull; vid ankomsten till sistnämnde plats blefvo vi emottagne af kompagniets tolk Ernest Thompson, som, på det mest menniskoälskande sätt, giorde allt för att göra vårt vistan Hull så angenämt som måjligt. Så fort ångbåten landat, blefvo vi af nämnde Thompson ledsagade till ett hotell och undfägnades med mat och dryck. Våra saker hade vi ej det ringaste besvär med; kompagniet håller tillräckligt folk, som drager försorg om dem, under tillsyn af herr Tbompson. Från Hull gingo vi med bantåget till Liverpool, åttöljde af herr Thompson, som äfven här gjorde allt för vår beqvämlighet, i anseende till mat och logi, som allt var kostnadsfritt. IIr Thompson lemnade oss ej förrän han såg oss alla ombord på ångb. City of Antwerp. Från Liverpool till Newyork hade vi en god passage: den räckte nära 11 dagar. Vid ankomsten till Newyork emottogos vi at en agent, kapten Jansson, till börden svensk; han gaf emigranterna alla råd och upp.ysningar han kunde. J. V. STENBECK, skåning. Ofvanstående skrifvelse intyga vi med våra egenhändiga namnteckningar: Richard H. Johnson, Edvard Rossing, från Småland. srån Norrland. A. Braney, norrlänning. — Protest. Jungfru Amanda Mattsson, föremålet för klamparen Bengtssons svartsjuka, har hos redaktionen lifligt protesterat mot de insinuationer rörande hennes vandel, som legat i det försvar för Bengtsson, hvilket nägra af hans kamrater velat offentliggöra. Amanda förklarar, att hon aldrig gifvit B. grundad anledning till de misstankar, som på sednare tiden bemäktigat sig honom, under det han förut varit god mot henne. — Jemte det vi meddela denna protest instämma vi uti följande insända tillrättavisning: Till ,hatare af list och falskhet! Uti sistl. Lördagsnumret har ni behagat införa en artikel beträffande syjungfrun Amanda Mattss ns och klamparen Carl Bengtssons lefnadsförhållanden. Er artikel, på samma gång den i ingen mån rättfärdigar det brott för hvilket Bengtsson är anklagad, kastar en skugga på A. Mattssons karakter, som ej på ringaste vis angår allmänheten, men som, antingen hon är skyldig till er anlagelse eller ej, försätter en fattig, medellös flicka de mest brydsamma omständigheter i anseende till sitt försvar. Att gå så der in på en flickas heder och ära under anonym namnteckning visar tydligen att den sak man törfäktar ej är helig och är densamma ej helig, hvadan man ej kan stå till ansvars för sin anklagelse, måste denna vara lögnfull eller är man en person som saknar mod att svara för det rätta. — Var dei er mening att medelst er artikel skeda eller hämnas på A. Mattsson, så tror jag ni örfelat ert syitemäl, ty den som känner i aldrig så ringa grad allmänlietens tanka måte veta att den, på grund af hederns lagar, fördömer alla anonyma beskyllningar, helst då de äro af sådan art som edra. — Det är ej min mening att försvara A. Matissons beteende mot sin fåstman men jag vill blott påpeka, att det hvarken angår er eller allmänheten, huru mycket Bengtsson utgifvit för hennes räkning, huru många förbindelser hon knutit eller uppslagit m. m., dessa äro saker, hvilka endast röra hennes person. — IIved den sista anklagelsen vidkommer, anser jag den vara för låg och simpel att här besvaras. Hatare af nedrighet och låghet. — Af Teknisk Tidskrift, utgifven af G. R. Dahlander och A. W. Ewert, har 6:te häftet utkommit, innehållande: Om den roll, som salpetersyrlig ammoniak spelar i naturen, af A. Froedhe; Zieglers surrogat för djurkol; Nyare undersökningar öfver vattnets rörelse i floder, kanaler ech rörledningar; Apparat för bestämmande af hastigueten hos spindlarne vid spinnmaskiner; Amerikansk gängkloppa; IEtsmedel för metaller; Matareapparat för ångpannor med inre eldning, Om metallegeringar; Ny smedsja; Protessor Edlunds undersökningar om den alvaniska ljusbågen; Om bronsgjutning i Paris, m. m. Zion. Af denna tidning för andlig musik har dubbelbäftet n:ris 8 och 9 utkommit, innehållande: Choral från 15:de århundradet efter Iayritv. — Aria med chör ur G. F. Händels oratorium Josua. —— Chör. — Ara! af F. Silche Jag lyfter mina ögon upp till bergen, trestämmig motett af C. Kuntze. — Lofofler at J. A. Josephson. — Notett af A. G. Grell. — Meteorologiska observationer, gjorda under December månad: I FER 2 I 3 2 I I —