Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1867, sida 2

Bomkerrn.) Historisk roman af YJ. Ho Yem m e. (öfverzättning af Sigfrid Nyberg.) Domherrn brydde sig ej vidare derom, och kyparen frågade: Ilar mår den sjuka? Ila, var svaret. — Vi äro mycket vle för henne. Det plötsliga upp. r och den svåra resan hit. Vi kunde ej heller dölja för henne, att vi under flykten befarade att blifva upptäckta; hon såg ej sin man. Det värsta var att hon anade, att den skurken Schilden var oss i hälarne. Allt detta hade frumkallat ett förfärligt recidiv af sebern. Läkaren befarar en tjjernseber och kallbrand. Läkaren är en kunnig karl, men ung, ensam och från den lilla Staden; han börjar redan förlora hufvudet. Jag väntar med oro harolina. IIon vet alltid råd. — Och om herr von Schilden kommer hit? sade kyparen. — Annamma, om karlen vågade det! utbrast domherrn. — Bah, han minns väl den minnesbeta den tappre general von Steinan gaf honom. Ordentligt utkastad. — Om ej generalens behandling retat honom desto mera. -Brändt barn skyr elden, min vän. — Men, herr domberre, en menniska, som vill göra karrier, liknar en schacker