Den nämnda korrespondensen lyder så: j De sydtyska staternas krigsministrar hafva på sina sednaste konferenser i Mänschen äfven diskuterat planen om uppföandet af befästningar längs Rhen för att( skydda Tyskland mot ett anfall vesterifrån. Mainz, Germersheim och Rastatt bilda visserligen redan ett respektabelt värn mot det oroliga Frankrike; likväl äro dessa fästningar icke tillräckliga för att förhindra fransmännen att öfvergå Rhen mellan Mainz och Germersheim, t. ex. vid Mannheim, eller att framtränga genom Schwarzwalds pass söderifrån. Det kom derföre på tal att befästa Mannheim, att uppföra ett starkt brohufvud vid Kehl (midtemot Strassburg), samt att upprätta ett befästadt ger i södra delen af Schwarzwald, men att deremot fullständigt uppgifva Landau (på venstra Rhenstranden), som icke kan vara till det gagn för landets säkerhet, som man kunde fordra, på grund af de stora kostnaderna för denna fästnings vidmakthållande. Från Wirtembergs och Bayerns sida finner detta förslag, som skulle omgifva Tyskland med ett starkt pansar, mycken anklang, och dessa tvenne regeringar skulle gerna vilja bringa sina andelar af uppoffringarne härför. Badenska regeringen var emellertid af den åsigt, att ett sådant företag, som angår hela Tysklands säkerhet, icke kunde afgöras ensamt af de sydtyska staterna, och i betraktande häraf har hela saken tills vidare blifvit uppskjuten. ÖSTERRIKE. Ungerska underhuset har den 15 dennes; med stor majoritet antagit förslaget angående statsskulden och den finansiella utjemningen med Österrike. ITALIEN. Ett bref från Florens till den franska , Moniteur sysselsätter sig med de debatter, som förekommit i deputeradekammaren öfver de af venstern väckta interpellationerna. General Menabrea har — så heter det i denna korrespondens — i diskussionen hittills iakttagit en bestämd, men moderat hällning, för hvilken alla sansade hälla honom räkning. Vensterns talare hafva, enligt sin vana, på det häftigaste angripit regeringens förfarande, men noga aktat sig för att uppställa något program, som de sjelfva ville följa, om de komma till makten. De hafva egentligen inskränkt sig till! att rättfärdiga de medel, som aktionspartiet användt, för att föra italienarne till om. Den mest framstående talaren bland dem har varit Civinini. Det är att hoppas, det dessa debatter skola leda till ett) för ministeren gynnsamt votum. För öfrigt tyder den så väl hos publiken som i parlamenten rådande sinnesstämningen ingalunda på, att denna session skall blifva så stormig, som man törutsatt. Största lugn råder på hela halfön. Arresteringarne och de öfriga polisåtgärderna af Gualterio, specielt i afseende på de mazzinistiska sällskapens hemliga verksamhet, hafva ledt till mycket oväntade upptäckter, men hafva icke vållat lugnets störande. FRANKRIKE. Hofvet har i år dröjt i S:t Cloud längre än vanligt; den 28 dennes säges det skola återvända till Paris. Kejsärparet skall i vinter sör första gången bebo den ombyggda flygeln af Tuilerierna. Den kejserlige prinsens bostad skall hädanefter ätven blifva der, och han kommer således icke längre att begagna Pavillon Marsan. Prinsens nya rum ligga alldeles bredvid kejsarens och äro praktfullt inredda, likasom hela den ombyggda flygeln. Det har ofta under sednaste tiden omtalats, att kejsaren är mycket nedstämd; nu berättas, att han till följe häraf hela 14 timmar om dygnet uppehåller sig i sina arbetsrum. Gamle Felix — hans kammartjenare — skakar betänkligt på hufvudet, då man frågar huru det står till med kejsaren, då han deremot alltid visar ett blidt anlete, när allt står väl till. Han är, så att säga, en barometer för kejsaren. Lord Clarendon har helt oförmodadt inträffat i Paris, som det förmodas, i en officiös mission. Som kändt är, står han på särdeles intim fot med kejserliga familjen. Den legitimistiske hertig de LIyynes, som hade begifvit sig till Rom, för att under påfvens trångmål ställa sig till hans förfogande, har aflidit der vid 66 års ålder. Hertig de Luynes var mycket rik: han hade öfver en million francs i årlig ränta, hvaraf han använde en stor del till att understödja konst och vetenskap. De franska domstolarne skola inom kort hafva att meddela utslag i en intressant rättegång. General Dix har nemligen i Förenta Staternas namn gjort anspråk på en fordran af 6 millioner dollars hos herrarna Frlanner gIeapnCFOaIAran Amend