Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 december 1867, sida 7

II. En Deus ex machina? Eller Domherrn? Eller Försynen? Det var en herrlig Julimorgon, och vi befinna oss i dalen vid Dahlheimer-sågen. Solen hade nyss höjt sig öfver bergen, efter en kort strid med den svala daggen och den lätta dimman, som sväfvade bort öfver Diemels vågor. Nu trängde hennes strålar, klara, milda och värmande, öfverallt mellan bergen. Fåglarne i berg och skog bragte henne sin hyllning, och deras sång var nästan det enda ljud, som afbröt tystnaden i dalen. Ur värdshuset trädde en herre ut i den sköna morgonstunden. Han kunde vara omkring femtio år gammal. och egde en hög, imponerande gestalt. I hans anletsdrag låg ett uttryck af mildhet, rästan svårmod. Hela hans