Export af svenska sabriksabter. Vid det möte, som nyligen hölls i Borå rörande detta ärende, hölls ett föredra i ämnet af f. konsuln J. af Forselles, hvil ket föredrag, att döma af det korta refe ratet i Boräs Tidning, innehöll många vig tiga upplysningar och sanna åsigter. Detta föredrag lyder sålunda: Efter att hatva talat. om den i Sverge öfs vudtaget rådande öfvertygelsen att täflan i n S väg med utlandet är en omöjlighet, utvecklad han att denna öfvertygelse ytterst grundar sig på trenne omständigheter, nemligen höga arbetslöner hög ränta och trög varuomsättning, och tillade att de loford, som tid efter annan tilldelats svenska srikater på utländska expositioner, böra inge förhoppningar om att de starkt inrotade för domarne härutinnan sent omsider komma at häfvas. Med förbigående af andra råämnen, hvilka v för öfrigt decennier tillbaka importerat genon tredje och sjerde hand, framhölls bomullen, hvaraf omkring tvåtredjedelar af behofvet numera hem. tas från produktionsorten. I Tysklands stora fabriksdistrikter, äfvensom : namngifne trakter derstädes, der husslöjden och handväfnaden har sitt hemvist, likaså i Frankrike och engelska orter, ådagalade en efter egna iakttagelser på ställena med , alt arbet: nerna äro ojemförligt högre än hos oss, och blifv: ändå högre, sedan de blifvit uppställda i analos med våra förhållanden. Räntans frigifvande är en borgen för dess framtida notering efter de utländska börsplatsernas, och hvad den tröga varuomsättningen vidkom, berodde detta uteslutande uppå producenternas egen kraft och eget goda omdöme. Medan industriens idkare i Europas flesta länder beräkna sig en efter vår åsigt låg vinst, eller 5 AA 7 2, är deremot 10 å 12 hos oss ganska vanligt, ja 15 å 20 21 — deraf de höga varupriserna, uppburna genom bristande yttre täflan; men så beskaffade priser äro ock en naturlig följd af liten produktion fördelad på allt för många händer för ett inskränkt konsumtionsområde. Den stora principen, som annorstädes gör sig ögt gällande, men i Sverge ännu icke fått starkt ste, är den, att större produktion med mindre 1 vinst ger säkrare och de facto s vinst, än det lilla företaget med beräknad stör och tillika mindre säker vinst. Efter vidare utveckling häraf ledde sig talaren steg för steg till de två enda och sanna orsakerna för uteblitven export af våra tillverkningar, nemligen 1:0 bristande kapitalstyrka, som naturligast afhjelpes genom bolag; 2:0 den yttre bristfälligheten eller bristande smak och appretur i vär lillrerkning. Man må endast påpeka att de stora exporthusen i Europas stora sjöstäder, endast ac ceptera en affär som i och för sig är stor, hv före ock en stor del af europeiska fabriker uppgöra med dem leveranskontrakter, som stundom uppgå till enorma summor — reflexionerna göra sig sedan sjelfva. a 100 eller 1000 stycken bomullsväfnader t. ex., kan lika litet i verldsmarknaden kallas väl sorteradt lager, som ett sådant kan bli föremål för millionärernas spekulationer. Små affärer kunna väl inledas, men blifva aldrig stabla. Med sakkännedom, exempel och cita:er behandhr af Forselles den andra punkten, och be1iande bomullsväfnadens på orten solidit ansågs den närmast kunna jemfsöras med den engelra, men i appretur alldeles underhaltig all utndsk, äfvensom färgernas oäkthet är ett hinder r export. Biifva stora bolag bildade, sade talaren, som örmå erbjuda stora sorterade väfnadslager, dessa I valsade, svedda öfver sakta eld, blekta, med ikta färger och nyaste typer, då kan orten med tygghet emotse en ny sakernas ordning i export8, fördelaktigare måhända än från många andra änder. Tidningens utrymme hindrar oss att införa det mderhållande föredraget om utsigterna för export på Ost-Asiatiska länderna, som synes vara mycket hoppgifvande för flera af Sverges produkter; nen då talaren välvilligt erbjudit sig lemna alla le upplysningar, som han genom tillgängliga skrifer och egen erfarenhet tror sig kunna meddela, lemna vi detta ämne, men framhålla deremot den annt uttalade principen, att vi i afsättningsväg höra lämpa oss icke efter våra egna vanor, utan efter det folks bruk, med hvilket vi önska komma relationer; med andra ord, hemta profver från sådana folkslag, söka imitera deras varor samt zenom priset bereda våra tillverkningar afsättning vå verldsmarknaden. la