Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 december 1867, sida 2

— UTRIKES. TYSKLAND. Preussiska deputeradekammaren har d. 12 dennes med stor majoritet antagit förslaget om civillistans förhöjning med 4 millioner thaler årligen. ITALIEN. Den från sina embeten suspenderade kardinal Andrea har — till svar på den skrifvelse från curian, i hvilken han hotades med definitiv afsättning från sina värdigheter, om han icke inom en bestämd tid inställde sig i Rom — den 19 November tillskrifvit påfven och anhållit att få qvarstanna i Neapel öfver vintren, för att sluta den kur, som han för sin helsas återställande der undergår. Från Rom skrifves den 9 dennes: I går kl. 8 på aftonen har monsignore Gianelli på Piazza de Monterone erhållit ett dolkstygn. Mördaren var icke någon röfvare och har hvarken tagit prelatens börs eller ur; attentatet synes hafva varit af rent politisk natur. Gianellis sår är icke lifsfarligt. Den påfliga zuavkåren, som förut bestått af endast två bataljoner, är nu tillökad med tvenne nya. Frivilliga till denna kår komma till Rom från alla båll, i synnerhet från Frankrike, Belgien och Holland. Äfven från Skottland, Irland och England — ja till och med från Förenta Staterna — komma frivilliga, hvilka ingå i zuavernas leder. Af de från Skottland anlända ämna 50, under kapt. Gordons bofäl stående, bilda kärnan till en höglandslegion i påfvens tjenst. Man omtalar äfven, att frivilliga skola komma från Polen. Pengar till soldaterna synas icke fattas, enär de frivilliga gåfvorna från Frankrike den 7 dennes uppgingo till 3 millioner francs, från Irland till 40,000 pund st., 0. s. v. Bland gifvarne förekommer äfven hertigen af Nemours, som till de påfliga soldaterna nyligen skänkt 50 pund st. FRANKRIKE. ,Mem. dipl. för d. 12 d:s säger sig, tillföljo af , särskilda meddelanden, vara i tillfälle att förklara, det förhandlingarne om konferensen ,, med stor ifver fortsättas, men att det till en början skall öppnas en ,trängre begränsad konferens, i hvilken de 4 stormakternas ambassadörer i Paris och franske utrikesministern skola deltaga. Mouskier, Budberg, Lyons, Metternich och Goltz skulle i denna ,trängre konferens utarbeta ett program, som skall tjena till basis för förhandlingarnei den egentliga konferensen. Samma tidning meddelar, att konung Georg af Grekland officielt besvärat sig hos franska regeringen öfver att hafva blifvit utesluten från inbjudningen till konferensen, oaktadt han har 25,000 romersk-katholska undersåter. Mem. dipl. tror, att det nu skall utfärdas en inbjudning till konung Georg, samt att man skall visa turkiske sultanen, som äfven har romersk-katholska undersåter, samma höflighet. Anfallet i lagstiftande församlingen mot de fem liberala tidningarne tager fortfarande den allmänna uppmärksamheten i anspråk. Den hedersdomstol, som Havin och Gueroult sammankallat, har redan haft sitt första sammanträde. IIufvudredaktörerna för , Journal des debats och Avenir national ämna ställa utgifvarer för den belgiska ,,Finance till ansvar för smädelserna. Hvad ,Libertå angår, så bryr sig icke Girardin, dess utgifvare vidare om saken, än att han påpekat de öppna brefven från honom till grefve Bismarck såsom tydliga bevis för, att har icke — såsom ,Finance uppgifvit — stode i preussisk sold. Af Emil Ollivier, — som ånyo ingått oppositionens leder — utkommer i näst: månad ett arbete, under titeln: ,, Ma Con I fession. RYSSLAND. Det hittills icke bekräftade ryktet on utrikesministerns, furst Gortschakoff, af ssked har på många håll väckt stort upp sscende. Den engelska ,Globe förmenar att general Ionatiesss hemkallande frå (Konstantinopel och utnämnande till utri kesminister skulle vara ett ofelbart tecker till, att krigspartiet i czarens omgifning segrat, samt att den orientaliska fråga! skulle lösas med vapenmakt. AMERIKA. Den engelska ,,Times fäster ånyo i ei ledande artikel sina läsares uppmärksam het på försäljningen af de dansk-vestindi ska öarne, men denna gång för att uttal ssin harm öfver det sätt, på hvilket nord samerikanarne skulle hafva ledt underhand lingarne med Danmark och slutligen tagi de nämnde öarne i besittning. Times yttrar: ,I fall amerikanarne fruktat de värsta motstånd, kunde de icke hafva be drifvit denna sak med större hemlighets fullhet, än de — enligt , New-York He rald — gjort. Straxt före slutet af inbör deskriget 1864 har regeringen i Washing ton sökt förvärfva sig en marinstation p vestindiska öarne, men det verkliga måle för dess önskningar doldes på det omsorgs fullaste för publiken, och på samma gån det heter, att man hade planer på S:t Do 1— ——— PT OWN —