Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 december 1867, sida 3

Landsorten. Westervik den 14 Dec. Vinter. I staden tidning läses: Den nu snart förflutna veckan ha haft en sträng vinter, stundom med öfver 20 gra ders kyla, och ett godt slädföre underlättar trafi ken på landbacken. I skärgården är redan så tjock is, att den på åtskilliga ställen håller at köra öfver. Med ,, Transit I:s resa i Onsdags mor. gon afslöts ångfarten här för året. ,Södern af: gick i Måndags, men måste, hindrad af is, återvända hit på Tisdagen, och torde nu blifva vin terliggare här. Fortfar den stränga kylan blir Polhemsnart nog utestängd från förbindelser med vår skeppsbro och tår angöra IIorns brygga till föga båtnad så för passagerare som för fartygets besättning. — Gefle den 12 December. Trafikinkomsten å Gesle— Dala jernväg utgjorde för Nov. månad: af passagerare . . . 6,207: 17. S..... 65,66 5 Föreg. månader. .. S:a rmt rdr 1,133, Motsvarande tid 1566: Nov. manei. 33, 350: 18. Föreg. mänade.. 170416 mt rdr I, 114, 980 Auktion å ångfartyg. Gefle ängfartygs-aktiebolags ångskonert Chapman om 150 hästkrafter kommer att utbjudas till försäljning på auktion i Gefleborgs lans enskilda banks lokal i Gefle d. 14 instundande Januari. Storriks handelsaktiebolag är ett nytt företag, som är under bilduing i Ofvansjö socken med Storviks jernvägsstation såsom huivndplats. Det asser att reglera handeln på platsen till gemensam fördel för så allmänt deltagande i företaget som möjligt. Från den i socknen under organisation varande konsumtionsföreningen skiljer bolaget sig i sin plan väsendtligt genom det att det medgifver sina deltagare ränte-inkomst samt framtida handelsvinst, så rt bolagets reservfond hunnit blifva nog konsoliderad, ätvensom genom det att det afser att uppköpa och omsätta ortens produkter. Inbjudningsskriften uppträder ingalunda fiendtligt mot den ifrågavarande konsumtionsföreningen, hvars värde den erkänner, men påpekar olikheten i omfattning af rörelse och den olika verkningskrets hvardera associationen har i de olika delar at socknen, der de komma att verka. Rymling. I Norrlands-Posten läses: Förrymde bostmästaren Ilallenberg lärer under sin flykt verkligen hatva passerat Gefle. Stadsfiskalen Rohman, som vid sina efterforskningar. efter honom. erfor att han här på gästgifvaregården tagit skjuts med sådan brådska, att han endast förflyttade sig ur ena åkdonet i det andra, som stod färdigt att erut taga bakskjuts, telegraferade derom till Upsala, hvarifrån han dock äfven nyss förut hunnit afresa med skjuts och detta med sådan brådska att han oantastad hann ankomma till Stockholms södra bangård till snälltågets afgång på (Onsdags-?) morgonen innan stadsfiskalens rapport härom hann ingå till polisen i Stockholm. Den ur sitt normala skick varande telegrafledningen och den deraf till en del hämmade telegraferingen torde till en väsendtlig del hafva gynnat rymlingen. — Från Sundsvall berättas, bland annat, om hans oförsynta tilltag i egenskap af postmästare, att han tillåtit sig att helt ogeneradt och i sina biträdens närvaro bryta under sluten rekomendation inlemnade bref, uttaga penningeinnehållet och i stället åteckna brefvet postaunrisningsliqvid af adresspostkontoret. . Oförvägna resenärer. I Gefle-Posten läses: Under veckan före den förfärliga snöstorm, som den 2—3 i denna månad rasade, anlände hit i en vanlig s. k. skötbåt tvenne finnar ifrån Nystad. Med kännedom derom att åtskilliga af deras bekanta landsmän här funnit arbetstörtjenst, hade de beslutat sig för att öfver hafvet söka sig väg hit. Den af missväxt förorsakade dyra tiden och arbetslösheten i hembygden drefvo dem till det djerfva vågspelet att, belst under en så långt framskriden årstid, sätta till sjös med en så bräcklig farkost för att uppnå en så fjerran strand. Knappast medvetna om vägens längd uppnådde de Åland och utan insigt och medel att kunna bestämma sin kosa styrde de derifrån mot vester och uppnådde efter otroliga ansträngningar och faror den svenska kusten. Men i stället för att uppnå destinationsorten landade de på Singön, ytterst i regrunds skärgård emot Ålands haf. Der utfrusna och uthungrade, då de, klent försedda vid afresan, under två dagar och en natt haft ingenting att förtära, blefvo de vederqvickta och mättade genom öboernas gästvänliga förbarmande, hvarefter de under nya mödor fortsatte sin färd till Öregrund, der de fingo i sitt sällskap en här hemmahörande lots, som, sedan han förgäfves gifvit dem rådet att afstå ifrån att fortsätta resan, emedan hamnen här redan var tillfrusen, förde dem, då de envist vidhöllo sitt beslut att segla hit, till fiskeläget Bönan, der de förlagt sin farkost i vinterlag och gripit till yxan, att genom dhuggning å stadens skog förtjena sitt uppehälle r vintren. På till dem gjord förfrågan, em de ej hade någon farhåga att under en sådan sjöresa med en så liten farkost gå i qvaf, svarade de tillitssullt, att ingen finsk båt går i qvaf, om man ej lastar ner den. — Ume. Berömvärd handling, Från Ume skrefs den 6 December: Sistlidne Söndag, på efermiddagen, observerade Bredskärs lotsar en seselbåt, kommande från sjön och styrande kurs mot Petlandsskär, men hunnen mellan Petlandsskär ech Bredskär möttes båten at en mängd lrif-is och snösörja, uti hvilken den blef fastsitande. Under tiden tilltog vädret med nordlig torm och snötjocka, hvarigenem det blef omöjligt ör Bredskärs lotsar att kunna arbeta sig ut till le nödställdas hjelp, helst den häftiga blåsten och tarka strömsätiningen förde ut i farleden en nängd is och sörja. Båten, som var bemannad ned 9 menniskor, eller 3 män, hvaribland en S2rig gubbe och en annan sådan om 65 år, i