Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1867, sida 2

ÅAmerIikå UtoOIVA del StOTSLI 11I11J H110. Pressarne, å hvilka ofvannämnda tidningar tryckas, äro s. k. cylinderpressar, förfärdigade af en mr N. AM. Iloe i Nevyork, och tryckas af , Tribun ej mindre än 16,000 exemplar i timman (8 nummer på en gång) samt af ,,Eycning journal 10,000 exemplar i timman. Dessutom har man en särskild maskin blott för sammanvikningen, hvilken maskin formar ejls mindre än 4,000 exemplar på samma tid. För tidsbesparing har man hissmaskiner genom de olika våningarne för såväl person-, som pappersoch annan transport. Uti det sednaro tryckeriet träffade jag uti faktorn en ung norrman, mr P. M. Balken, hvilken uti flera år till egarnes! belåtenhet innehaft sin befattning. Utaf tyska organer intages främsta rummet af , Illinois Staats-zeitung, hvilken utkommit under de sednare 20 åren. Den eges af ett bolag, hvars nuvarande president, d:r A. C. Hessing, är tidningens hufvndredaktör. Uti nämnde personlighet fann jag ej allenast den skarpsinnige publicisten, utan äfven ledaren af det republikanska partiet bland hans många landsmän. Jag var under de förut omtalade förberedelserna till valen vittne till huru outtröttligt d:r II. verkade för sin sak och sitt parti. Hvad som ännu varma tillgifvenhet för nordboerna. Jag måste här, till undvikande af missförstånd, tillägga att jag uttryckligen alltid säger nordbocrna, för att undvika skandinavism, emedan jag, blott såsom ett faktum, bör nämna, att hvar jag varit jag ej funnit någon sådan, utan nationerna antingen sammanslutna hvar för sig, eller ock svenskar och norrmän uti ett, samt danskarne för sig sjelfva. I förbigående vill jag dock omnämna, det försök nu I göres att i Chikago åstadkomma ett skandinaviskt soicetetshus. I Newyork finnes väl en skandinavisk förening, men blott till namnet. Men låtom oss nu för en stund besöka ett ställe, der alla nationaliteter äro lika, der ingen annan täflan eger rum än den att öfverträffa hvarandra. Hvar finnes ett sådant ställe? Jo, uttikonstens hem. Välan, låtom oss besöka Crosslys OperaHouse. Namnet har redan blifvit verldsbekant genom den lotterispekulation, hvarigenom byggnaden försåldes och sedan återgick genom köp till sin förre egare, hvars namn det ännu bär. Del är Lördag vid middagstiden. En mängd af eleganta ekvipager stanna vid Washington Street, och talrika hopar af högtidsklädda fotvandrare synas alla styrande kosan åt samma håll. Anledningen till denna solkström är den matin, som gifves å teatern kl. 123 e. m. af italienska operasällskapet Lagrange cå Brignali. Då jag redan tidigt gått dit, för att taga lokalen i närmare betraktande, så se här mina iakttagelser. Byggnaden är uppförd at marmor i italiensk stil och en utaf de mest storartade och lyxuösa uti sitt slag i hela Amerika. Fagaden åt Washington Street är 5 våningar hög och midtelpartiet utgöres af kolonner öfver ingången, å hvars spetsar synas allegoriska statyer utaf målarekonsten, bildhuggeriet, musiken och handeln, utförda af en ung bildhuggare i Chikago, mr L. W. Volk. Högre upp, vid sjelfva takåsen, äro ytterligare tvenne kolossala bilder, af samme skulptör, föreställande musiken och dramat. Undra våningen utgöres af stora och eleganta butiker, utaf hvilka den ena är uthyrd till musikoch pianohandel och den andra är inrättad till ett fint konditori och restauration. Uti andra och tredje våningarne äro en mängd olika affärslokaler och kontor samt uti den fjerde atelier för artister. Här skola vi göra en liten rond innan vi gå på operan. Men dessförinnan torde en promenad uti det äfvenledes här befintliga tafvelgalleriet ej vara utan intresse, då det visar huru denna gren af de sköna konsterna trifves och florerar uti handelns och åkerbrukets stad. Om utrymmet medgaf, skulle jag gerna vilja för läsaren utförligt redogöra för flera af dessa artistiskt, ja mästerligt utförda taflor, som tördelaktigt vittna om den framtid, konsten här går till mötes. Nu måste jag inskränka mig till att blott påpeka t. ex. denna ,, American Autumn af J. F. Crupley, eller ,, Return from Christening af K. von Elton, ,, Yo Semity Valley af Biersladt, ,The Forest Gleenaf J. Ilope, ,Kiss-mamma af Morgan samt en vacker samling af genrer, landIskap och djurstycken. Äfven förekomma uäl utförda porträtter i naturlig storlek, något som här mycket begagnas utaf den fina verlden, och hvari isynnerhet en artist mr C. IHighwood excellerar. Sedan jag dröjt en stund uti denna omgifning och njutit vid åskådandet af dessa vackra konstens skapelser, hade jag nöjet lära personligen känna åtskilliga af artisterna, hvilka träffades uti sina atelierer. Bland dessa må nämnas ofvannämnde porträttmålare samt mr II. A. Elkins, en utaf Chikagos yngre och mest förhoppningsfulla målare. Mr E. var just sysselsatt att lägga sista hand vid en större tafla, föreställande en scen från Rocky Mountains, der man såg den vilda natur, sem derstädes herrskar. Men nu ljöd signalen till operans början hvarföra Jag måsta skisia mig från mera fästade mig vid hr II. var hans si RO EE m u fö Ur E — — 2 th AA — AA — — — — (YO — PA — —! D — — — — — — AA — UA —2 — — ——— MA — — —— ÖEH— — FA TA JA —— — — S F 5r— — — — —— — —