Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1867, sida 2

Domherrm) Historisk roman af (JOH) Te m m e. (Öfversättning af Sigfrid Nyberg.) De lemnade den upplysta platsen, gingo förbi trädgården och björklunden samt kommo till en med granar planterad kulle. Dessa granar omgåfvo en liten med jernstaket kringgärdad begrafningsplats. Domherrn och Karolina inträdde genom en gallergrind och befunno sig på de Ovelgönneska godsegarnes kyrkogård. Familjen Lohrmann hade redan i århundraden egt godset, och den lilla kyrkogården innehöll mången graf med kors och minnesvärdar. De gingo mellan grafvarne och stannade slutligen framför ett hvitt marmorkors. I mörkret kunde man ej läsa inskriptionen på detta kors. — Här, sade Karolina. — Ja här, upprepade domherrn. Båda talade med låg, högtidlig röst; de stodo bredvid den unga flickans moders graf. — Låt oss sitta ned, sade domherrn, och de satte sig på grafven, bredvid korset. — Jag har ännu aldrig talat med dig om din mor, Karolina. — A Fa öy :0 287,