Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1867, sida 2

ogynnsamt ljus på arbetsgifvarnes försaringssätt. Qvinnorna blefvo frikända. Genast bemäktigar sig vår lilla press saken. Arbetsgifvarne angripas häftigt; det förekastas dem, att de med assigt låta tillväga arbeterskorna för litet ull, eller starkt fuktad sådan, på det att vid varornas afleverering differenser må uppstå; man namngaf arbeterskor, hvilka på så sätt i hela månader måst arbeta utan betalning, för att ersätta felande ull, o. s. v. Arbetsgifvarne sökte genom långa genmälen värna sitt affärsrykte; och sålunda se vi — till all lycka endast i pressen — striden mellan arbetsgifvare och arbetstagare uppflamma i ljus låga. Allmänheten synes stå på de betryckta och förtryckta qvinnornas sida. En af hela staden känd person är starkt komprometterad genom upptäckter af annat slag. Kommerserådet B. har den manien att öfverallt vilja ställa sig i förgrunden, att på ett billigt sätt vilja förvärfva sig ryktet att vara en patriotisk man samt att ängsligt fika efter återtörvärfvandet af ett något tvetydigt blifvet ärligt namn. Han älskar att föranstalta insamlingar för välgörande ändamål och underlåter aldrig att för en sådan ,,bragd låta utfärda åt sig en attest af någon auktoritet. Ilan skyr inga kostnader för att ofta få läsa sitt namn i tidningarne. Han har länge förstått att föra äfven auktoriteterna bakom ljuset i afseende på sin karakter. Man hyste ingen betänklighet att anförtro honom förvaltningen af en stiftelse för fattiga brudpars understödjande, hvilken stiftelse bär thronföljareparets namn och har konungen till beskyddare. I denna ställning utvecklade han en egendomlig verksamhet. Vid vigseln mellan hvarje brudpar, som erhållit understöd, var han tillstädes, höll jemte den andlige i kyrkan rörande tal till de unga makarne, berömde i konungens namn presten för hans vigseltal och gaf sig sken af förtrogen till högt stående personer. Inbjuden till bröllopskalaset, fortfor han att spela sin beskyddareroll och! gick understundom så långt att göra mycket starka fordringar på brudens tacksamhet. IIandgripliga tillrättavisningar å brudgummarnes sida synas ej ha uteblifvit, men ha gjort föga intryck på honom, tilldess vår lilla press, som i dylika saker alltid förstår att mycket nätt belysa den pikanta sidan, offentligen brännmärkte denne snygge patrons uppträdande. Genom en befallning af konungen har han numera blifvit afsatt från sin hedersplats vid stiftelsen, och — hvilket man nästan kunde vara frestad att beklaga — en af de ypperligaste lustspelfigurer försvinner tillsvidare från det offentliga lifvets i Berlin skådehana