Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1867, sida 2

Article Image
3 Deacons) och ky till Inre micsionen 10,0 79, 10, till Hednamissionen 2,183,ss, till fö mlingarnes öfriga utgifter, såsom till kyrkors och prestgärdars byggande, lärares löner m. m., dollars 131,506,00, hvilket tillsammans utgör den betydliga summan af 118, 292 dollars. Till dessa uppgifter torde några upplysande anmärkningar böra bifogas. Synoden, som är skandinavisk, räknar 50 svenska, 24 norska och 12 af både svenskar och norrmän blandade församlingar. Församlingarne äro ordentligt organiserade menigheter, som antagit den af Synoden rekommenderade församlingskonstitutionen samt valt kyrkorådsmedlemmar korärdar (Trustecs). Predikoplatser deremot äro afsägsna rotar af en församling eller små nybyggen, der församling ännu icke kunnat sfiftas, men hvilka ställen besökas MO mer predikan och hvarest med tiden lingar kunna uj Våra mlingsoch Sönd kolor, hvilka i 1864 års redogörelse s ldt omnämndes, fortaå med stigande intresse. Att skulden för yrkorna så betydligt Ä kommer sig deraf, att en del nya blifvit byggda, för hvilka församlingen icke miktat till fullo betala, men isymerhet ul ett betydligt tillbygge ordets sam65 2 till svenska Lutherska kyrkan i Chicago och inköp af kyrkan för Gustaf Adolisförsamlingen i Newyork. Skulden för denna sednare var vid sednaste synodalmötet 12,000 dollars, men förminskades i Augusti med 4,000 dollars genom de från Sverge i behaglig tid anlända kollektmedlen. Daktadt sexton prester blifvit ordinerade och en kommit fr Sverge, har deras antal likväl endast ökats med tio, emedan två blifvit afsatta, två dött och två upphört med sin v amhet inom Synoden. kommunikanternas antal har endåst sörökats med 3,297. Visserligen saknas i sista Synodens protokoll rapporter ifrån en del vakanta församlingar; men, då man tager i betraktande, att öfver 1,000 illagts genom konfirmation och endast 368 dött samt huru betydlig invandringen under de sednare åren varit, är denna tillväxt icke wvad man kunnat vänta. Orsakerna härtill äro isynnerhet, att många af våra andsmän gått till så afläicsna trakter, att våra lärarekrafter icke räckt till att uppsöka de vidt kringspridda och bland dem stifta församlingar; alt många af dem, som komma hit, äro sådane, att de hvarken vilja blifva medlemmar af någon församing eller dertill kunna emottagas, och att icke så få blifva uppslukade af andra kyrkosamfund. Rörande penningbidragen må upplysas, alt under rubriken Inre missionen innefattas äfven sammanskott till Barnhem, Sjukoch tattigvård, Bibelsällskap, m. m. Någon ,IHedna-mission hafva vi ännu icke kunnat företaga, alldenstund missionsfältet bland våra egna landsmän är så vidsträckt, men önska likväl bidraga något äfven till den goda saken, hvarföre vi hålla missionsböner och upptaga missionskollekter månadtligen i de flesta af våra församlingar. De samlade medlen hafva fördelats emellan Luthierska missionen i Indien, Fosterlandsstiftelsens och Hermansburger-missionen. Vi slädja oss öfver att en lifgifvande flägt jaf Kristi kyrkas missionsanda blåser också inom våra fattiga och nybildade församlingar. Det torde kanske äfven böra nämnas något om vår ställning till andra kyrkopartier. Såsom Synod stå vi obetingadt på den Lutherska kyrkans herrliga b nelse, hvilken vi i ara samt önska att få lemna såsom ett dyrbart arf till barn och efterkommande. I beröringen med andra samfund hatva vi gått endast defensivt, icke oslensivt tillväga. Methodibetat för att draga våra landsmän till sig och tyvärr vunnit icke så f. Engelska Episcopal-kyrkan har sina försök, men lyckats mindre. Nya och mera amma ansträngningar hafva nyligen blifvit gjo som af kongregationalisterna. Ivilka följderna häraf kunna blifva, är ännu obekant. Alla dessa hafva en stor fördel framför oss, i det de hafva medel tillräckligt och kunna ej allenast hjelpa att bygga kyrkor, utan äfven att underhålla lärare för dem, som öfvergå till deras samfund, då deremot vårt folk måste bira sina bördor sjelfva. En glädjande företeelse är det dock, att högst få af dem, som förenat sig med våra församlingar, sedan lemnat dem. De slesta proselyter göras bland nykomna eller sådana, som antingen egensinnigt blifvit stående för sig sjelfva eller gått dit, der de måst sakna vår syrkas vård. Vårt arbete afser icke allenast att med vår kyrkas rena bekännelse ligga den rätta osvikliga grunden, ej heller att uti en fast kyrkoförfattning och med ordentliga kyrkoskick uppsätta goda ställningar, utan den andliga tempelbyggnaden ligger oss isynnerhet om hjertat, att af lefvande stenar på hörnstenen Kristus få uppbygga ett heligt tempel IIerranom. Det här också i alla våra mödor och bekymmer varit vår största glädje att se mången förlorad son med krassadt hjerta och tärfyllda ögon återvända till fudershuset och sedan deltaga med i glädjefesten öfver den sonen, som var död och fatt lif, som var borttappad och blifvit igenfonnen. Efter att nu hafva afgifvit denna enkla redogörelse för vår kyrkliga ställning och årt andliga arbete, få vi å vår Synods vägnar hembära Gustaf Adolfs-stiftelsen i Göteborg, dess bestyrelse och vänner vår oge gjort hjertliga tacksamhet ej blott för den timliga hjelp den räckt oss, utan ock för det varma intresse den visat för oss. Vi anhålla om fortfurande deltagande och taga oss friheten att föreslå Svenska Lutherska örsamlingen i S:t Paul Minnesota till benäget understöd vid stiftelsens nästa utdelning. Församlingen i S:t Paul är ganska salalig. Men platsen, såsom Åinneso-s as hufvudstad och emigrationens inom lenna stat medelpunkt, är i kyrkligt hänscende af stor framtida vigt och betydelse. Den lilla församlingen har i år påbörjat kyrkobyggnad, som dock först till nästa ir kan blifva färdig. En liten hjelp till lenna församling skall vara mer än välcommen. ster och baptister äro de, som mest aranhängare. orda så väl af denna kyrka

7 december 1867, sida 2

Thumbnail