Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 december 1867, sida 1

Article Image
AA b — T Så, tungt lastade öloch kolvagnarna e 9 tillätas lossa efter kl. 10 f. m. och före ki 7 e. m. Förr blef man ofta på ganske korta afstånd hindrad af kolkörarne, elle: ock kunde mar lätt få benen omslingrade af de linor, hvarmed bryggaredrängarne nedhissade de tunga saten i Public Hou sens källare, alla naturligtvis mynnande åt gatan, med lämmar på trottoirerna. LikaHedes är det förbjudet för de så kallade I ,costermongers, eller vandrande schackrare, att hålla med bårkärror vid sidorna på gatorna. En mängd andra förordningar af mer och mindre gagn äro utkomna, Åhufvudsakligen för att reglera trafiken å detta ,,Babylon. Man rifver ner hela qvarter och gator, med betydliga penninguppoffringar, för att utlägga mera beqväma och rymliga tillgångar till den trånga .City, och på ömse sidor uppstå vackra byggnader å tomterna, som äro mot tomtöre uthyrda till enorma priser åt enskilta personer. Fortsättningen af den underjorsdiska jernbanan, som skall bilda en omedelbar föreningslänk mellan alla bangårdarne, framskrider lamt nog af brist på penningar hos kompaniet, som skall bygga den. Tills vidare äro blott de vestra och norra i samband, och trafiken på denna för allmänheten så beqväma bana uppgår till öfver 500,000 menniskor i veckan. Der banan från City möter den från södra sidan, har man ofvanpå låtit inköpa och nedrifva en massa hus samt håller på att på denna så bildade vidsträckta yta uppföra Iden stora centrala försäljningsplatsen för kött, fjäderfä och vildt, som framskridit så, att takstolarne till en del äro redan uppe. När den blir färdig nästa år, kommer den att blifva en modell för en dylik inrättning. Beqväma kommunikationsanstalter förmedelst den underjordiska banan; från hvars lastvagnar de ditförda förråden upphissas i försäljningsplatsen, borttaga den nu olidliga trängseln med åkdon vid dessa torg, och snygghet, nu just ej att skryta med, blir en tvungen sak. Redan förut har jag omtalat den smähandel, som eger rum, åtföljd af skoj och väsen, om Söndagarne i vissa privilegierade gator, men ej kommer något upp:mot hvad man om Söndagarne, isynnerhet emellan nio och två på dagen, ser och hör uti ,, Middlesex street, en gata, smalare än Apoteksgatan i Göteborg, som leder genom judeqvarteren. Folklif är det i högsta grad, och mera än marknad dertill, ty alla slags marktschrejare finnas; skillnaden är blott, att alla krogar och dylika nästen äro tillslutna, så att befolkningen består endast af nyktra köpare och nyfikna samt säljare af alla slag, öfverbjudande hvarandra att söka locka kunder, antingen med tal, åtbörder eller förledande varulager. Hvartenda hus är en salubutik, mången gång inrymmande hyresgäster för dagen. Man ser hufvudsakligen bodar med gamla kläder, men äfven nya och billiga, fruktbodar, grönsaksoch slagtare-nederlag, bagare m. m. Men dock gouteras mest den mängd af dylika, hvarest gamla verktyg af alla slag säljas till förvånande billiga priser. Intressant är att stå och bese, huru de snyggt klädde arbetarne med sakkännedom granska de olika verktygen, sorterade efter yrkena och i den ordning de äro mer och mindre brukade och brukbara. I dessa butiker, som borde på andra platser vinna efterföljd, finnas alla slags verktyg, och då marknaden är hvar Söndag, utbjuder säljaren i största rikhaltighet, och köparen gömmer till den dagen att förse sig, isynnerhet som han då, efter aflöningen dagen förut, är stadd vid kassa. Många goda saker, köpta på auktioner, säljas bär för ett par pence. Jag sade att hyresgäster för dagen inrymmas; det är hos sådana, som hafva lokaler, hvarest intet intrång göres om en kakeller lemonad-försäljare söker locka kunder, äfven sådane som locka köpare genom förförande granna saker af glittrande guld och idla stenar, till några pence stycket. Den mesta omsättningen sker i pence, och hufvudsaken är ,mängden gör det. De mest örledande grimaser, smiekrande tillmälen och den obehagligaste efterhängsenhet utsöra ett plus till varulagrets skönhet och Xposition. ofantliga taflor, målade på duk med n ovanlig artistisk ,, okunnighet och ned de mest lysande färger, locka till

6 december 1867, sida 1

Thumbnail