Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 december 1867, sida 3

Article Image
UTRIKES. ITALIEN. Redan för en vecka sedan hade en del medlemmar af parlamentet infunnit sig i Florens, och dessa hafva haft förberedande öfverläggningar angående de brännande frågorna. Man omtalar, att en grupp, tillhörande venstra centern, på allvar satt i fråga att annullera öfverenskommelsen om öfvertagandet utaf en del af den påfliga statsskulden. De i Paris varande italienarne påstå, att franska utrikesministeren — trots ioithers päståenden deremot — under chevalier gras vistelse i Biarritz erhållit tre officie depecher från italienska regeringen, hvilka varit undertecknade af ministern Campello, chef de utländska angelägenheterna i ministören Ratazgzi. Det es, att en tidning i Florens med det snaraste skall offeutliggöra innehållet af dessa depecher. Det vill således synas, som skulle den franske statsministern här komma att spela sannna ledsamma rol, som då han förnekade Sewards hotande not af den 23 November 1566. Fråv Rom skrifves till den franska Monde: ,,Den katholska ungdomen hitströmmar i massa, för att ställa sig under den heliga stolens fanor och egna sig åt försvaret af påfvens verldsliga makt. Flera gånger i veckan anlända fartyg med hunzådane fi a till Civita Vecchia, hvarifrån de begifva sig till Rom, der deras kamrater — zuaverna, romerska legionen och de andra päfliga kårerna — mottaga dem med fröjd och gamman. Zuavernas tredje bataljon är redan fullständigt färdig. ... Man talar på nytt om, att franska kejsarinnan skulle besöka Rom. Man vet, att redan innan de franska trupperna sednast utrymde Kyrkostaten, var det tal härom. De franska truppernas närvaro i Rom skulle erbjuda ett gynnsamt tillfälle att utföra förslaget. Man säger, att kejsarinnan då skulle inträffa i Rom under jultiden, för att kunna få åse alla de katholska ceremonierna i all sin glans.. Vi betvifla på det högsta, att kejsarinnan Eugenie under nuvarande förhållanden skall begifva sig till den eviga staden. FRANKRIKE. Det säges, att kejsaren håller på med ett arbete öfver Augusti lefnad, utgörande en fortsättning af hans ,la vie de Cesar. Majoriteten i lagstiftande församlingen bar haft ett sammanträde, i hvilket den rådgjort öfver det nya förslaget till presslagstiftning, hvilket denna majoritet funnit vara allt för liberalt. Fabriksegarne i Paris hafva — som vi örut meddelat — förlorat siu process mot Seineprefekten i oktrojfrågan. Habriksegarne hade nemligen begärt frihet för accis under 10 år bland annat för de stenkol, som användes i deras fabriker. Denna utgång af rättegången torde vara af så mycket större betydelse, som fabriksegarne för detta fall förklarat sig beslutna att stänga fabrikerna. Underrättelserna från rovinserna låta äfven illa, specielt från Normandie, Picardie och Bretagne. Trots ministerns för de offentliga arbetena, Forcade de la ioquelle, förklaring i lagstifande församlingen, att regeringen ingening ämnar göra för åstadkommande aflägre riser på lefnadsförnödenheter, tror man allmänt, att regeringen ämnar att ytterlisare facilitera införseln af spanmål, mjöl, m. m. Det lilla oppositionspartiet i lagstiftande rsamlingen har för afsigt att bilda ett Uskap, hvars ändamål skulle blifva att älla advokater och penningar till deras hjelp, som blifva utsatta för regeringsigenternas intrång på den personliga iristen. De liberala tidningarne lära oföröjligen skola utfärda en uppmaning tll subskription för en nationaltond af detta slag. Den ultramontana fraktionen af franska ;piskopatet uppbjuder hela sin förmåga 02

4 december 1867, sida 3

Thumbnail