Domherrn.) Histerisk roman af ooJ. H. Temme. (Öfversättning af Sigfrid Nyberg.) TREDJE DELEN. I. Verldens tacksamhet. Badsäsongen i Hofgeismar stod i sin nögsta flor, och der herrskade en liflighet, som man ej sett sedan flera år tillbaka. Tyskland hade nu fred, och det från fremmande herravälde befriade folket hade börjat hoppas ett nytt, friskt och fritt lif. Enskildta hade visserligen sett sina illusioner i detta hänseende försvinna, men: hos den stora massan lefde ännu hänförelsen och hoppet. Sålunda voro de tyska badorterna åter öfverfyllda under somma-en år 1816. i Domherrn von Aschen var äfven åter i Hofgeismar, i sitt gamla qvarter. Han bade återfunnit gamla bekanta och varit vid Ovelgönne samt Dahlheimersågen, der nan visserligen ej funnit allt så som han önskat för de dyra vänner han der återann; men han sjelf hade aldrig gjort sig hågra illusioner, och dessutom var han j bland dem, som förlusten af ett hopp sör olyckliga. Sålunda hade han tillbragt yra veckor i lugn och belåtenhet, då slutigen detta lugn stördes. ) Forts. fr: hHiO 281. Å Å—