Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1867, sida 2

Red:n har emottagit efterföljande behjertansvärda framställning: . Sedan serskilda omständigheter mellankommit, som försvårat utsigten för fortgången af den skola för blinda, som härstädes egt rum under en följd af år, och i hvilken nitton blinda hittills njutit undervisning och uppfostran under längre eller kortare tid, har i följd häraf fråga uppstått em densammas upphörande. Innan detta steg tages, har man blifvit uppmanad att frambära detta fattiga barnhem inför den kristliga barmnertigheten med ödmjuk förfrågan, em skolan bör upplösas och de redan intagna barnen, som alla äro fullkomligt medellösa, skola hemsändas samt de sex anmälda förvägras inträde? Bland de många vanlottade, för hvilkas räkning man aldrig förgäfves vädjat till den välgörande allmänheten, äro väl de blinda, i all synnerhet då de tillika äro helt utfattiga och vanvårdade, ett värdigt föremål för bättre lottade likars deltagande. Dock för att detta deltagande skall lända den blinde till verklig fromma, vore af nöden att de, som möjligen skulle intressera sig för skolans bestånd, ville utfästa sig till årliga bidrag, för hvilkas användande redovisning då skall lemnas uti någon större tidning. I den förhoppning att den kärlek, som lider och fördrager allt, äfven ömmar för dem, som äro beröfvade det lekamliga ljuset, att de måtte lära känna Honom, som är det eviga ljuset, och iståndsättas till nyttig verksamhet, har undertecknad vågat i dessa ringa ord frambära deras nöd till behjertande. Göteborg, Nya Varfvet i Nov. 1867. Carolina Kolthoff.