skaffenhet. UTRIKHES. FRANKRIKE. I senatens session den 23 dennes meddelade presidenten Troplong, att senatens byråer godkänt den af senatorn Dopin anmälda interpellationen, som lyder så: ,,Undertecknade senatorer hafva velat uttala sin tacksamhet för det, att kejsaren förstått upprätthålla nationens ära derigenom, att våra trupper, tillsammans med de påfliga, räddat Rom. De begära att interpellera regeringen öfver de konseqvenser, som de sednaste tilldragelserna i Kyrkostaten måste hafva till följd, för att trygga kyrkans öfverhufvuds verldsliga suveränitet mot de anspråk, som offentligt blifvit gjorda deremot. Interpellationen är undertecknad af baron Ch. Dupin (klerikal och broder till den vidtberömde, numera aflidne Dupin), kardinalerna Mathieu, Donnet och Bonnechose, baron de Vincent (ultramontan), amiral Charner, grefve de Bourqueney, general de la Hitle (alla tre under Ludvig Filips regering liberala, likasom baron Dupin), grefve de Roubaiz, baron de Ladoucette, Darboy (erkebiskop af Paris), vicomte de Laguerroniere (alltid tillhörande det parti, som har makten), Laity (gammal bonapartist), le Verrier (sedan 1848 tillhörande det klerikalt-reaktionära partiet och Aragos efterträdare vid observatoriet i Paris). Som bekant är, skulle debatten öfver denna interpellation försiggå i dag. Om man äfven på förhand kan antaga, att senaten skall uttala sig för påfvens verldsliga makt, är man likväl nyfiken att se, hvad regeringen härom skall ha att säga. Municipalkommissionen i Paris (hufvudstaden har — som man torde påminna sig — intet valdt stadsråd) har afslagit en ansökan från Compagnie immobiliere, att staden Paris skulle garantera ett nytt lån mot obligationer af detta bolag på 150 millioner fr. Från en utmärkt penna lärer vara att snart förvänta en historia om Credit mobilier från 1862 till 1867, hvilken lärer komma att innehålla högst pikanta detaljer, som just icke äro väl egnade att ställa bröderna Pereira i det fördelaktigaste ljus. PDen periodiska pressen har under kejsardömet ofantligt ökat sig. Den 31 i förra månaden utgåfvos — enligt officiella meddelanden — 384 politiska tidningar och periodiska skrifter, nemligen 74 i Paris och 310 i departementerna. Af icke-politiska tidningar och periodiska skrifter utgåfvos 1,435. Under loppet af innevarande år har regeringen meddelat tillåtelse till utgifvandet af 67 nya politiska tidningar (29 i Paris och 38 i provinserna). I år har ingen varning gifvits åt någon tidning, hvarken i Paris eller provinserna, och icke heller har någon tidning blifvit undertryckt eller suspenderad, enär regeringen — 1 öfverensstämmelse med de liberala principer, som uttalades i den kejserliga skrifvelsen af den 19 Januari — har underlåtit att göra bruk af den repressiva myndighet, som blifvit henne medgifven i presslagen af den 17 Februari 1852. Deremot har man gjort bruk af de s. k. communiqus, d. v. s. officiella beriktiganden, som tillställas tidningarne. på det regeringens försvar må kunna blifva kändt för samma krets, som läst anfallet, och dessa beriktiganden äro tidningarne skyldiga att upptaga. Af sådane communiques hade pressen i hufvudstaden vid förra månadens slut mottagit 213 och provinstidningarne 201. Beriktiganden kunna emellertid ånyo kritiseras, och flera communiqus vända sig således om samma sak. Hela systemet passar synbarligen icke till den friare ställning, hvaruti pressen sedan detta års början faktiskt befunnit sig, och som snart skall blifva laglig. Flera tidningar hafva förordat, att regeringen skulle utgifva en särskild ,,Journal des communiquås, eller hafva en rubrik för dessa i , Moniteur. Det är icke blott af politiska skäl, som pressen önskar blifva dem qvitt, utan äfven för sina läsares skull; ty huru grundliga