UTRIKES. FRANKRIKE. Det nya förslaget till armåns reorganisation skall — efter allt hvad man derom erfar — röna ett gynnsamt mottagande i lagstiftande församlingen och med allraförsta blifva antaget. ,,Journal des debatsjemför detta förslag med det förra och betecknar skillnaden dem emellan sålunda: Förslaget af den 8 Juni delar kontingenten i två delar, hvaraf den ena ingår i den aktiva armen, under det den andra qvarstår i reserven; tjenstetiden i aktiva armön bestämmes till 5, i reserven till 4 år. I det nya förslaget är det deremot icke tal om någon reserv. Tjenstetiden är i begge förslagen bestämd till 9 år, men i det nya törslaget tillägges den äsendiliga bestämmelsen, att soldaterna skola hemförlofvas efter 5 års tjenstetid. De hemförlofvade (som således motsvara den tilltänkta reserven) ega rättighet att gifta sig under de tvenne sista åren af sin tjenstetid. Den väsentligaste skillnaden mellan förslagen består emellertid deruti, att armöns effektiva styrka göres beroende af lagstiftande församlingens samtycke. I förslaget af den 8 Juni var krigshärens normala styrka bestämd till ett minimum af 800,000 man, och det var isynnerhet denna bestämmelse, som väckte så stor missbelåtenhet både i lagstiftande församlingen och hos befolkningenDen ,,gula boken innehåller 90 akter, som angå Italien, af hvilka den första är daterad den 19 Februari detta år. Nästan alla handlingarne tala om de revolutionära stämplingarne mot Kyrkostaten och innehålla de samtal, som blifvit vexlade mellan Ratazzi och Maluret (fransk ambassadör i Florens), och hvilka samtal utvisa, att man haft det fasta beslutet att tillintetgöra Garibaldis planer. Malaret hade flera gånger förklarat, act Frankrike hade fullt och fast bestämt sig för att förskaffa Septemberkonventionen respekt. I en depesch af den 21 Jali hade franske utrikesministern uttryckt sin förvåning och oro öfver Ratazzis trygghet i afseende på de garibaldiska agitationerna. I en depesch af den 5 Oktober säger Malaret, det Ratazzi icke längre synes vara herre öfver situationen, men att Han detta oaktadt gaf lugnande försäkringar deröfver. Moustier yttrar i en depesch af den 18 Oktober, det han meddelat Nigra att Frankrike skulle lemna påfven sitt skydd, om kabinettet i Florens dertill vore oförmöget. Nigra har gjort allt sitt till för alt framhålla de obehag, som den franska interventionen skulle ästadkomma, samt förklarat, att Italien skulle gå in på en kongress, på det romerska frågan måtte få en definitiv lösning. I depescher från Rom af den S dennes säges, att påfliga regeringen skulle förfara med mildhet. Den sista depesch från franska regeringen, som är intagen i gula boken, är den bekanta depeschen af den 9 dennes, der makterna inbjudas till deltagande i konferensen. Det omtalas nu såsom temligen säkert, att baron Hausmann skall algå som Seineprefekt och efterträdas af Leroy, prefekt i Rouen. Det var äfven att förutse, att det ständigt växande missnöjet i Paris mof UHansmann till clutot skulla värva han