Aii . d mycket breda, löpa hela 6 å 8 engelsk: -mil rakt fram, slutande med lummig: aller, som öfverallt omgifva staden. D: om aftonen gafs ,, Regementets dotter, så var ju helt naturligt att eder resenär, fastän uttröttad, ej kunde försumma ett dylikt nöje. — Jag såg Donizettis konstsstycke utföras — jag kan ej säga att jag Jhörde det sjungas, ty aldrig har väl en -fopera så återgifvits. Men publiken, som tlär barn inom konstens verld, gladde sig, 1ja den jublade, den hvisslade också, och vr detta rätt betydligt; men öfver det hela ihvilado en så godmodig prägel. Dock var och blef det för mig en gåta, huru ,sångare så kunna uppträda och huru en publik kan så låta lura sig. Säkert är vlatt hos oss, i den minsta småstad, skulle det hela väckt åtlöje. Till efterpjes gafs tien engelsk farce, hvilken tycktes mest vara anlagd på stryk, mycket stryk; ört I filarne susade i luften, omkullkastningar soch utkörningar genom dörrar och fönster nästan i hvarje scen, och allt uti de mest bizarra och burleska situationer samt emottaget med den största tillfredsställelse och sde Ujudeligaste bisallssalfvor af publiken, shvilken snart sagdt spelade med, ty diaslogerna å bänkarne, i salongen och på raderna öfverröstade slagskämparnes skrik. I Härmed afslutades dagen i Toronto, och sfredan tidigt var man åter på böljan blå Ipå Lake Ontario, för att gå till Niagara. lUnder färden på sjön kom jag att tänka på Canadas städer, huru de blomstrat upp, I huru de på otroligt kort tid vuxit, såsom t. ex. Montreal, hvilken stad är 1853 hade 60,000, men nu 90,000 innevånare. Nämnde stad bebyggdes först af en utvandrare Jacques Carkier år 1535. Då beboddes platsen af indianer och kallades Hochelaga. Nybyggaren förändrade detta till , Ville Narie, tills den slutligen erhöll namnet Montreal (Mont Royal) — ett namn uppkalladt efter klipporna, på hvilka staden låg. Så har ätven genom franska nybyggare Quebec fått sitt namn. Då dessa sågo de i stadens grannskap varande Montmorency-vattenfallen, utropade de: ,,Quebec!! What å beak. Detta var för öfver 300 år sedan. Toronto åter är ett indiannamn, som bibehållit sig och betyder på indianspråäket ,, Mötenas plats. År 1793 bodde här blott två Massasanga-familjer, som hufvudsakligen sysselsatte sig med jagt af villebråd, synnerligen sogel. 1817 hade staden endast 1,200 innevånare, och nu räknar den ett antal af öfver 65,000. Härutat framgår, att landet måste ega betydliga förvärfskällor, som rätt använda gifva en idog befolkning sin goda bergning. Det är dock här såsom öfverallt de allt mer utvecklade och hastiga kommunikationerna, hvilka beredt tillfälle att bringa landets produkter till afsättningsplatser, som befordrat det materiella välståndet. Canada är nu ett utaf de största exportland för trävaror. Oaktadt redan nu yxan farit fram obarmhertigt och på många ställen totalt jemnat med marken tusentals tunnland skog, så finnas ännu inne i landet stora och vidsträckta trakter, dit ej lokomotiven banat sig väg eller kommunikation blifvit öppnad, hvadan man kan se dessa Jätteträd af ofantliga dimensioner, som troligen ej finnas annorstädes än här. Jordbruket har också uppdrifvits, och de uppodlade slätterna gifva betydliga skördar. Så äfven fruktodlingen, hvilken här, isynnerhet hvad äpplen beträffar, inbringar stora summor. Industrien är minst utvecklad. De sköna konsterna och vetenskaperna hafva ännu ej erhållit fast fotfäste. Man har ej haft tillräcklig tid att tänka på annat än sin materiella bergning; men ett är visst, att liksom i gamla tiden uti Italien det var i handelsstäderna konsten först uppblomstrade till hvad den sedan blef för kulturen och bildningen i hela Europa, så skola ifven här, genom handeln, de sköna konsterna uppstå och vinna blomstring. Under det jag försjunkit i betraktelser sfver Canada, har ångaren City of Toronto, som, i förbigående sagdt, rymmer 2,000 personer å sina trenne däck, hunnit ett sodt stycke på vig. Fartygets konstrukion är helt olik våra ångfartygs. På nidten af öfversta däcket stär ännu en ÖyÅcggnad för maskinen, hvilken arbetar ritt i höjden, liksom balansen i en vågkål. Ujulhusen äro kolossala och med asta skoflar. Ångan åstadkommes genom ed, ett brännämne, som användes af alla åväl lokomotiver som ångfartyg, hvilka rligen konsumera flera tusen famnar. På något afstånd synes stjernbaneret vaja: vi närma oss Niagara, och inom ort inlöpa vi uti Niagara river, som är sju ngelska mil lång. Stränderna å ömse sidor resentera nu Canadas och Förenta Stateras kuster på obetydligt afstånd från hvarndra, båda erbjudande samma scencrier. andningsplatsen är uppnådd, och fingo vi u beträda den republikanska frihetens ord. Uti en omnibus fördes man genast upp ll den närbelägna jernbanestationen. Däet af de brusande vattenfallen höres likom en mäktigt framrullande åska. Det r det första stora natur-under, som möter å andra sidan Atlanten. Man skulle vara estad att tro, att naturen sjelf vill gifva 1 förebild utaf det oemotståndliga frihetsacär gam conamhyrta. A 1 —