lttå: ,lortgar det så, skall inom kor yrkan ha allt — folket intet. Stadens läge gör dock att dess handel blomstrat upp ganska ansenligt och skulle s troligen gjort det ännu mera, om ej föru 3 påpekade omständigheter förefunnits. NöÅjen finnas alldeles inga, hvarföre en ree, sande ej har annat att göra än att söka slså fort som möjligt komma derifrän Men fästningen då — Amerikas Gibraltar 5 — förtjenar då ej den att besökas? Vis2serligen. — Eder resenär var också der -Joch såg dessa sortifikationens fruktansvärda skapelser, såg denna mängd af a bombfria kassematter och vallarna med h deras talrika bestyckningar; såg de stålÅssatta kulorna och de refflade gevären, ammunitionen och de blanka vapnen samt söfriga förstörelseverktyg, som funnos i , myckenhet. Men allt detta gladde mig tj föga, då jag ifrån höjden blickade ner på staden och tänkte på det lif, som passerar dernere. Jag är öfvertygad om att dessa rysliga försvarsanstalter och fruktan för att de en dag skola användas endast bidraga att hämma den friska anda af företagsamhet, som annars skulle blifva en följd af den rika omgifning och det af naturen gynnsamma läge, som kunde göra Quebec till en mycket ansenligare handelsplats än hrad det nu är. Mera gladde mig att se besättningens glada lekar: bollspel och gymnastik, samt den i allo sorgfälliga somvårdnad, hvarmed deras logementer voro inredda. Så bo 16 å 18 i hvarje rum, ha sin jernsäng, sina hvita lakan soch sina filtar och sängkläder, allt af utmärkt beskaffenhet. fästningens närhet befinner sig bataljssältet, der striden år 1759 stod emellan engelsmännen och fransmännen, som sluItade med en dyrköpt seger af de lörra, då den tappre befälhafvaren, general Wolfe, stupade. Till minne af Quebecs eröfrare restes år 1832 en minnessten å slagfältet, men då densamma bokstafligen blef bitvis nedbruten af intresserade landsmän, så har en ny och kostbarare värd upprests år 1849, hvilken nu för fremlingen visar hvar denna Albions värdige son njöt äredöden. Då jag sett allt detta, är jag också särdig med min berättelse från Quebec ; men ännu ett innan jag slutar, och det är en mention honorable till stadens damer, hvilka i allmänhet utmärkte sig för en mer än vanlig skönhet. Den fransyska lifligheten stod tydligen att läsa i deras blickar och skarpt markerade anletsdrag. På aftonen fortsattes resan till Scherbrooke med natt-train. Uti ,,the sleeping cars äro bäddade sängar, der man mår lika bra, som uti något hotell, och sålunda förflyttades man sofvande tills man väcktes vid den station, som var närmast afstigningsplatsen. På morgonen kl. 4 var jag framme och afvaktade dagens ankomst för att få se en bit landtlif inne i sjelfva bjertat af Canada. En ung svensk medföljde, hvilken skulle nedslå sina bopålar härstädes, om han funne platsen lämplig — ja, då skulle både far, mor och syskon lemna gamla Svea och flytta hit. Ösverallt syntes tydligen, att staden var af aldra nyaste slag, liknande fullkomligt våra småstäder. Innevånarnes antal uppgår till cirka 5,000. Byggnaderna äro med få undantag af trä, som här finnes i stort öfverflöd, då trakten rundt om är mycket skogrik. Flera vattentall finnas, som drifva sågoch qvarnverk. Den förbigående jernvägen har här, liksom öfverallt der sådana kommunikationer gå fram, alstrat lif och företagsamhet, och detta i förening med landets naturliga rikedomar skall helt säkert göra den nu oansenliga platsen til en betydande produktionsort. Då jag i Quebec hade rekommendationsbref till engelska regeringens Emigrationsoffice för Canada Governement, mr Buchanan, och vid besök hos denne hörde att han sade sig skola föreslå, att parlamenet skulle upplåta jorden fritt till utvanlrare, som ville slå sig ner uti de ännu mycket obebodda och rika trakter, som finnas i landet, så var det ej utan en viss sänsla af nyfikenhet jag nu såg mig om ti Scherbrooke, för att få höra något mera detaljeradt om landets beskaffenhet utaf vederbörande derstädes. Detta blef emelertid ej utaf, då den här befintlige tjentemannen var på resor. Dock synes det, om jag förut redan sagt, att Canada ej lifver någon vistelseort för den nordiska itvandringen. Deremot har den stora tyka nationen här tusentals af sina landsnän, så att uti hela distrikter bo endast yskar. De ha t. o. m. sin egen organ, ett nsenligt blad, utaf hvilket jag erhöll några xemplar. Vägen till Montreal, hufvudsätet för Caadas handel och centralpunkten för afirsförbindelsen med Europa, tillryggalaes under dagens lopp. Af hvad jag kunde iakttaga inhemtades, tt landet eger många stora och rika inomstkällor såväl uti skogsskötsel, som st kerbruk och industriella företag. Så så-hå as hela sträckor af timmer, fällda dels sö red yxan, dels med sågen. Ångan arbeide här natt och dag, och vid flera stäl-gö n, såsom t. ex. vid Fapes d. Fragers ång-ki ig, lågo mera bräder än uti alla våra ham-ril ar vid Smala Vägen tillsammanstagne.nit krarna, som voro plöjda, visade ett Bör-vä igt land, men för det mesta der jernväen går fram syntes blott lemningarne afsso ran oller ctnhhammna com Avant. . d