Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 november 1867, sida 3

OT, 1IULUCäU (111 0 1 f)l)! 71 F likkistorna lemnats, tvärtemot stiftarens mening och mensklig ordning, öppet äfven för vanhelgande både händer och blickar. Vi ha ansett oss böra omnämna detta till underrättelse för den eller dem, som ha sig anförtrodd den närmare vårj lägerstad. — Linköping. Bröd af blandsäd. En iasändare till Östgöta Correspondenten roar sig en ssmula åt den ifver, hvarmed nu blandsädsbrödet framhälles såsom en nyhet, värd att försokas. Man talar — säger han — om Vesterås, Sköfde, venersborg — men tiger visligen med Småland. I detta smörets, ostarnes och framför allt de stora soxarnes förlofvade land har man i alla tider, i sven under de fruktbaraste år, icke blott tjärnat smör och ystat ost, sålt dessa produkter, och sjelf ätit tjärnmjölken och vasslan, utan ock mycket starkt blandat upp sitt bröd med korn och hafre. Insändaren, son af en tjensteman i sistnämnda provins i lika grad med kronofogde, visste aldrig om annat bröd i hvardagslag, så länge han vistades i föräldrahemmet, än s. k. blandbröd, d. v. s. bröd af 14, råg och 3 hafre. och han har sedan dess, i sitt tycke, aldrig njutit större läckerheter i matväg, än då han fick äta detta, något svarta i bröd med tjärnfärskt smör. Som nöden icke har någon lag, eller, enligt Atterbom, en alldeles bestämd och gifven lag, måste han, sedan han sjelf blifvit embetsman, för att kunna draga sig fram med sin familj, dagligen begagna bröd, blandadt med 12 råg och 12 korn, och vid den frukost, han såt i dag, innan han satte sig till skrifbordet för satt författa denna uppsats, åt han samma slags i bröd med strykande aptit. Bönderna i Småland uppblanda, som sagdt är, alltid, huru ymnig äring I de än få, sitt bröd med korneller hafremjöl och äta det dagligen sjelfva med allt sitt hus; — att den fattigare befolkningen i samma provins gör och måste göra på samma sätt, faller af sig sjelft. Det af lika qvantitet rågoch kornmjöl tillverkade mjuka brödet är utmärkt godt såsom färskt, bättre, än rena rågbrödet efter illa bergad råg — hvarför man ock brukar blanda sådant rågmjöl med kornmjöl för att få bättre bröd; men när I det blir några dagar gammalt, blir det kärft och mindre smakligt. Brödet af 1 råg, 13 korn, 1, vara, men har besk smak, hvarvid man dock snart vänjer sig. För att begagna hafre till bröd måste denna samsiktas. — Att blanda rågmjöl till bröd med s. k. linseblandadt gör brödet utmärkt I godt och födande. I Östergötland brukas allmänt att blanda brödmälden med ärtmjöl, ej för besparings skuld, utan derför att brödet anses deraf i blifva bättre. Insändaren har dock af egen erfahet funnit, att det icke är någon besparing att I begagna 52 råg och 1 korn till bröd, så snart I prisskilnaden mellan dessa sädeslag ej är alltför stor, om man nämligen måste köpa för sitt behof. Är man deremot sjelf sädesproducent och har så litet råg, att den ej räcker för hushållet, men deremot öfverskott af korn, då är det alltid en stor hushållning att blanda. Blandningen af råg, korn och hafre till lika delar blir alltid hushållning. I — Örebro. Billigt bröd. I Nerikes Alleh. läses: I Thorsdags jödos vi på en kaka färskt. välsmakande blandså sbröd, tillredt af rågoch hafremjöl, hälften af hvartdera. Det är godt och I kraftigt och duger 104. Glädjande är, att någre jaf våra bästa medborgare tagit saken om hand och beslutat sig för att så ställa, att den fattige kan få för möjligast billiga pris i den dyra tiden köpa sådan brödtöda. Samma tidnirg tillägger, att man äfven i Nora i gått i författning om ett billigare bröds anskaffande. På ett sammanträde derstädes har besluta.:s anställa profbakning af blandsäd utaf råg, korn och hafre i olika proportion, till utronande af brådsorternas relativa godhet och dyrhet; hvarefter tillverkning och försäljning skulle ega rum. Prisen bestämmas så, att de betäcka omkostnaderna, enär hvarken vinst eller uppoffring härvid afses Erforderliga medel har stadens drätselkammare räntefritt förskjutit; och att ombesörja utförandet åtogo sig kamrer Andersson, :udaan ornberg och handl. Malmberg. kKgendomshandel. Ervalla gård med underlydande lägenheter, tillsammans 7 mantal frälke, tillhörande förre häradsskritvaren L. Forells konkursmassa, såldes på ovilkorlig auktion i Onsdags och inropades för S7,0v0 rår af ett bolag, bestående at hrr J. V. Gyllander och Hagendahl i Örebro, (A. Nyqvist i Skrubby, Karl Jansson i Dammsäter, Viktor Hinnersson på Norra Hageberg och Peter Persson i Wassland. — Egendomen var saluvärderad till 139, S30 rdr. 18 mot 4. Vid telegrafverket äro, säger Nerikes Allehanda, efter fullgjorda examina, under tiden från början af Augusti till den 4 November, alltså på något mer än 3 månader, antagne 22 extraordinarie assistenter, deribland 18 qvinnor och 4 män — ett sifferförhållande, som är något ovanligt. ehuru det, enligt vår oförgripliga mening, borde vara det normala. Telegrafstyrelsen, som tyckes hyna en alldeles motsatt åsigt, vägrar tillsvidare mottaga qvinliga elever, hvilket i sin mån torde hafva medverkat till, att så många fruntimmer skyndat in i verket i yytersta stunden, innan nådens tid skulle utgå. Bland de nu till extraordinarie assistenter befordrade märkas två, som i Örebro fullbordat sin kurs, nemligen fröknarne Hermina Elisabet Maria Bredberg och Charlotta Augusta Svinhufvud. De öfriga e. o. assistenterna äro fröknarne Liedholm, Mevius, Bergenstråle, Ericsson, Malmstedt, Blom, Björk, Fornander, Lundeberg, Thurin, IloImgren, Stålhammar, Ramström, Wiman, Sellgren och Edling samt löjtnant Fa!k, hrr Andersson, Forsberg och Gilljam. Sjöfarten genom Hjelmare kanal har med Fredagen upphört för detta år. Alltså äro ångbåten Nerikes resor för året inställda. — Alingsås. Hästsjulkdomen Rotz. Alingsås Veckoblad för den 16 dennes berättar: Bonden Anders Påfvelsson i Tolestorp Mellby socken i Bjerke härad ar kom hit till staden sistl. Onsdag, medförande ett brunt sto, hvilket, då detsamma. vid af här stationerad veterinärläkare verkställd besigtning, befanns vara svärt angripet af sjukdomen rotz, samma dag dödades. Huruvida flere hästkreatur i nämnda socken äro af samma slags sjukdom angripne, har ännu ej hunnit utrönas. Orsaker till emigration kunna vara mångahanda. Se här en af mindre vanligt slag, hvarom skritves från Wårgårda:; För omkring 11 år sedan hitkom till orten från Nora jernvägsbyggnad en duglig jernvägsarbetare och räfsls-läggare, som då genom arbete och sparsamhet hopsamlat något öfver 1,000 rdr. Efter kort tids arbete å statens jernvägsbyggnad, blef han antagen till banmästare å Wårgårda distrikt, hvilken tjenst han stadse skött med nit och till förmäns fulla belåtenhet. Tyväre blef han för något år sedan sarad af kärleksgadens pil så illa, att han måste påtag: hymens tvångströja, hvilken, så länge smekmånaden kaste tyg, men sedan förvandlades till den grofvaste väfnad, fullsatt med taggar och som till slut blef honom 5å olidlig att han efter många och svåra inre stridor beslot att lemna fädernesland, hus och hem samt den lilla men säkra tjenst han här hade. Detta beslut har han äfven satt i verket, i det han nyligen med något khuadra riksdaler fickan ifvw sig af ull Amerika, obokymrad hvilka mödor och försakelser han der ginge till mötes, allenast han blef qvitt en Xantippa, I som här förbittrade hvarje ögonblick af hans lif. ckte, bestod af det miu-: den eller tillsynen öfver denna de dödas fridlysta SS — — hafre är ganska godt, huru gammalt det än må a I —— 2 ——— F— — 2 — — — —— t 1 i 1 ( — Jönköping. Konfkursåren cosehandleren V trings till Jönkö ina