Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 november 1867, sida 3

Blandade ämnen. Den skalperade. Den i Newyork utkommande tidningen ,,.Messager francais-americain-, berättar följande händelse från striden mellan de amerikanske plantörerna i sydveststaterna och de indianska hord Liken af de hvita, som indianerna hatva ihjälslagit vid Plum-Crec , hafva blifvit förda till Omana, hvarest en stor menniskomassa sammankommit för att se dem, hvilka så nyligen som friska och kraftfulla män hade lemnåt trakten. Men hvad, som isynnerhet satte nysikenketen i rörelse, var en engelsman vid nan William Thompson, hvilken man hade anmält såsom död, men som kom lifslefvande tillbaka, dock i hvilket tillstånd! Den olycklige hade blifvit skalperad. Det var en ohygglig syn att se detta husvud utan hud och här. Thompson är måhända den första menniska, som, efter att hafva blifvit skalperad af indianerna, bar sluppit lefvande ifrån dem. Han berättar sjelf hvad som händt honom på följande sätt: I Tisdags kl. 9 på aftonen afgingo vi från Plum-Crecks station, att laga elektriska telegrafen, hvilkens trådar blifvit skadade. Då vi framkommo till stället, framkom en hop indis ner, som hade hållit sig gömda, och omringade oss. Vi afsköto några salvor mot dem, hvarefter vi, emedan vi sågo att de voro oss för manstarka, togo till flykten. En indian, som red en ponny, satte efter mig i sträckt galopp, och då han håde kommit mig på tio stegs afständ, assköt han mot mig ett gevärsskott, som träffade min högra arm, hvarpå han med kolfven bibringade mig ett våldsamt slag i hufvudet, hvaraf jag kastades till jorden. Han sprang nu af hästen. sin knif och stack den i min nacke samt ade derefter skalpera mig. Jag led de outsägligaste marter, men jag hade bäibehållit så mycken själsnärvaro, att jag insåg, det min enda räddning bestod i att jag ställde mig såsom död. Emellertid fortfor indianen att skalpera mig. Det var en förskräcklig tortyr, hvilken förekom mig som om hela mitt hufvad blef sönderslitet. Slutligen, efter ungefär en half timmas förlopp, fick jag vid venstra tinningen sista skärningen af knifven, och jag såg indianen svinga sig upp på hästen och sätta af i fullt galopp med min hufvudsvål och mitt hår i handen, fullt och fast öfvertygad om att jag var död. Man måste tillstå att mr Thompson sluppit väl ifrån en så förfärlig affär. När man fått en kula i armen, ett kolfs för hufvudet, ett knifst i nacken — när man fått allt detta och till på köpet har blifvit skalperad, men dock ej dött deraf, så måste det vara med en viss känsla af vällust man köper sig en peruk för att dölja spåren af den indianska förstörelsen. Avertissements-hunden. Under sednaste tiden har i Paris visat sig ett nytt slags hund, som är parisisk till hela sitt väsen, och det är avertisments-hunden (le chien annonce) Detta kuriösa djur bär på sina öron ett stort plakat, hvarpå man läser: Res icke, utan att medtaga Contys vägvisare! Hunden hör till pudel-vattenhundsracen och kan sjelf ypperligt både visa väg och rapportera. Signora Sarolta, den äfven hos oss till namnet bekanta primadonnan vid f. d. Loriniska operasällskapet, har nu sjelf trädt i spetsen för ett italienskt sådant, som sedan början af Oktober uppträdt i Berlin, men efter en månads tid råkat i osämja med sin ,impresario och var nära att upplösas, hvilken katastrof dock blef lyckligt förebyggd genom den sköna signorans mellankomst. Vulkaniskt utbrott på Island. Det skotska meteorologiska sällskapet har, enligt ,,Scotsman, emottagit följande underrättelser från en af sina medlemmar på Island, d:r IIjaltelin, om ett utbrott af en vulkan på ön sista dagarne af Aug. månad. Den 29 Aug. förmärktes här i vår lilla stad (Rey vik) en obehaglig svafvellukt, som blet mycket tryckande och förorsakade hosta. Vädret var något töcknigt och varmt (46 gr. Fahr.), vinden var 80. till Ö. och icke stark. På qvällen hördes starka dån liksom af en pågående kanonad från öster och ett underjordiskt rullande liksom a åskan. Följande dag kl 7 eftermiddagen sågs er häftig eld i riktningen af SO. till O. från Reykja