RYSSLAND. I afseende på försäljningen af polska gods i de vestra och södra guvernementerna är nu bestämdt, att expropriationerna endast skola ske successivt, allt eftersom köpare anmäla sig. I bref från Posttidningens korrespondent, dat. Warschau der 6 Nov., skrifves bland annat: I ett polskt sällskap, der jag tillbragte gårdagens afton, blef det bland annat också fråga om den svenska litteraturen, och jag fick då höra, att flera romaner af fru Schwartz äro öfversatta på polska; och kan jag hafva det nöjet omtala, att t. ex. hennes ,,Romarhjerta (?) och ,, Arbetet adlar äro mycket spridda i Polen, der isynnerhet damerna, sjelfva intagande, äro mycket intagna af fru Schwartz skildringar af qvinnan. Jag tror, att jag omtalade i ett af mina förra bref, efter hvad jag sjelf hörde sägas i Petersburg och som äfven stod uppgifvet i de ryska tidningarna, att man upptäckt i Cxenstokowska klostret en post på 6, 000 rubel silfver, bestämda för Berezowski. Jag bör nu härutinnan göra em rättelse; hela denna historia är nemligen så till vida oriktig, att berättelsen om de för Berezowsk! bestämda 6,000 rublerna, som skulle förefunnits i Caenstokowa, lärer varit en tendens-lögn, uppfunnen på ett håll, der man önskar att rikta Rysslands klena finanser med skatterna från det itrågavarande rika klostret, derifrån priorn och en eller ett par munkar verkligen lärer hafva rymt, men detta: på grund af de beskyllningar man gjort dem, och icke derföre, att de varit skyldiga till det besagda brottet. Härvid bör anmärkas, liksom vid mycket annat som passerar i Polen och rörande polackerna, att kejsar Alexander II, sjelf en god menniska och med en ädel karakter, dels icke får veta tiondedelen af det sätt, hvarpå en del af hans ryska embetsmän ,far fram, och dels har att kämpa mot ett ultra-ursinnigt-anti-polskt arti, som vill, att Polen d tout priz skall uppslukas af Ryssland. Man kan tänka sig, huru långt i utrotningsbegär detta parti går, då det lyckats genomdrifva, bland annat, att, ehuru niotiondedelar af Polens invånare äro katholiker, katholska religionen numera, inom kultuskommissionen i Warschau, blifvit hänförd till ,,fremmande tolererade trosbekännelser! O. v. K. AMERIKA. Den utmärkte korrespondenten till Daily News från Newyork berättar uti ett af sina sednaste bref bland annat töljande: Förhällandet är, att här i landet sådana ofantliga kapitalbelopp samlats på en hand, att stora företag, såsom t. ex. jernvägsbyggnader och dylikt, ej längre behöfva delas emellan en mängd aktieegare. En stor kapitalist, en Vanderbilt, en Stewart t. ex., som önskar ega en jernväg, bygger en linie och erhåller dermed genast mera inflytande än mången engelsk hertig. Vanderbilt bar under de sednaste sju åren på ett slående sätt bevisat, hvilka verkningar, som i ett amerikanskt samhälle kunna uppstå af stora kapitalers samlande på en hand. Han uppköpte för omkring fem år sedan alla aktierna uti den 150 mil långa Harlemerbanan, som går genom en af unionens: mest uppodlade stater mellan denna stad och Albany, insatte sin son och sin styfson till de rigtigaste posterna vid jernvägen och styrer nu det hela som han vill. Samma förfarande upprepade han med Hudsonflod-banan, gående mellan samma städer, men längs med IIdsonflodens stränder, beherrskande sålunda de enda kommunikationslinierna mellan statens hufvudoch förnämsta handelsstad. Under innevarande år har han gjort på samma sätt med Newyork-Central-banan, så att vid statens tre största jernvägar (tillsammans 700 mil långa) äro hans ord lag. Han är i ordets största bemärkelse egare af dem. Alla de vigtigaste platserna vid banorna äro besatta med hans slägtingar och bekanta, hvars kassor han kan begagna såsom sin enskilda egendom. Om detaljerna vid hans jernvägars förvaltning får allmänheten lika litet någon kännedom, som den får om någon af hans landtegendomars. Om det skulle hända, att lagstiftande församlingen vill blanda sig i hans affärer, skickar han upp en förslagen och trogen parlaments-agent, och den farliga billen blifver snart förkastad, huru långa och stormiga öfverläggningarne derom än må hafva varit. I England skulle Vanderbilt kunnat hafva köpt sig ett pärskap och egnat sig åt politiken. Han skulle kunnat skaffa sig säte i parlamentet. Han skulle kunnat intaga en plats bland grefskapets förnämsta adelsmän och allvarsamt deltagit i den stora triden om förskaffandet af en social ståndpunkt, m ej för sig, så för sina barn. Här, såväl som England, måste en sådan man erhålla en för sig hassande sysselsättning och makt, men han erhäler det på ett annat sätt. Han har hvarken egenkaper eller förmåga att skaffa sigen hög politisk vosition; en mindre sådan skulle han förakta; derör egnade han sig åt jernvägsstyrelse, och med lessa ofantliga linier under sin Kontroll regerar an med en sådan vidsträckt makt, som någon nan i Amerika kan erhålla. Jag har ej utvalt Vanderbilt såsom något exemel; tvärtom anser jag honom för att vara kanke den dåligaste man i sitt slag, men emedan an har haft största framgången, och emedan hans efnad gifver en träffande upplysning om alla ristfälligheter i den förbättrade lagstiftningen ch om den mängd af svårigheter, som de stora enningeinstitutionerna hafva att kämpa emot i örenta Staterna. Slutresultatet blifver, enligt tin tanke, att staten till sist öfvertager alla jernigarne och förvandlar dem till hvad de ursprunggen ämnades — den stora allmänhetens sträkvåar; men om ni uttalar denna mening till någon, an ni vara öfvertygad om att, i stället för svar, rhålla frågan: hvad har ni för säkerhet för att atens tjenstemän skola förvalta dem bättre, än e nu förvaltas? Staten eger den stora kanalen, m förenar Newyorkshhamn med Tennessees fruktara hvetefält; — men kunde Vanderbilt — vore m äfven tio gånger sämre än han nu är — mera :sordrat missbruken, än som varit fallet med de rvarande, af folket tillsatta, kanal-embetsmänn? Det blir ej lätt att gifra ett tillfredsställansvar på dessa frågor! Dagens post. ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves d 10 dennes: ,,Arur Görgey syntes d. 5 dennes bland åhörne i deputeradekammaren. Då man serverade honom, inträdde till en början djup tystnad i hela salen. Ett doft ummel hördes derefter i vensterns leder; ötsligt hördes ropen: Görgev är hör! MM 2 —;— —