råder härefter de regenter, af hvilka den truktade kongressen enligt hans förmenande skulle sammansättas, att hafva i minnet bibelspråken: ,, Hvad J icke viljen menniskorna skola göra Eder, det gören J ock icke dem! samt: ,,Den af Eder, lsom är utan synd, Laste första stenen! Detta kostliga s. k. herdabref är åtföljdt af ett tillägg, i hvilket det heter: , Detta : bref var redan tryckt och skulle afsändas, då jag från vår helige fader, påfven, erhöll följande nådiga skrifvelse, som jag har lyckan att kunna meddela Er: Arevördige broder! Helsning och apostolisk välsignelse! Ditt biskopliga nit har ofta lyst under denna så långvariga och förbittrade kamp, som föres mot den heliga stolen, samt under de röferier och förföljelser, som försökas mot vårt verldsliga välde; men detta nit har aldrig strålat i högre glans, än under den yttersta fara, som vi just nu utstått. Faktiskt har den upptäckt och tillintetgjort de brottsliga anläggningarne, de förskastliga medlen, det skamliga hyckleriet och de gudlösa attentaten, och du har med stor vältalighet och kraft betäckt dem med den skam, (som de förtjena. Samtidigt härmed har du hos de mäktiga på jorden återkallat i minnet deras pligter mot de troendes gemensamme fader, och I detta med sådan frimodighet, att biskoparne, dina ärevördiga bröder, — och detta med stor rätt — (offentligen lyckönskat dig. Ilärför tacka Vi dig soch dem, hvilka tillsammans varit likasom en vall för Israels hus. J hafven icke allenast ej hyst någon fruktan, utan J hafven omgjordat Edra länder och upprest Er, för att säga dem allt, som Herran befallt Er. Må de nu låna sina öron till herdarnes förmaningar, på det de, då de sjelfva en gång under någon stor fara utsträcka sina händer till Gud, Han icke då måtte vända sina blickar från dem. Och detta skall vara den frukt, som Vi utlofva åt ditt och dina ärevördiga bröders nit. Och såsom pant på den gudomliga nåden och tecken till Vår synnerliga bevägenhet gifva Vi dig af hela Vårt hjerta Vår apostoliska välsignelse. Gifvet i Rom den 26 Oktober i Vårt pontifikats år XXII. Pius IX, påfve. Under sitt klander öfver den franska interventionen i Rom har oppositionspressen i minnet återkallat en skrifvelse från nuvarande franske kejsaren till ,,Temps utat den 17 Juni 1831, hvilken skrifvelse lyder så: Min herre! Jag läser i Er tidning af den 13 dennes följande artikel: , Hertiginnan af S:t Leu vistas sedan några veckor i London. Man påstår, att exdrottningen af Holland passat på tillfället, för att erbjuda belgierna sin son, i fall de skulle vara i någon förlägenhet för val af suverän. Det synes alltså, att man velat tillägga min mors vistelse i England ett politiskt ändamål. Min mor befinner sig emellertid här, emedan hon icke ville skilja sig från den ende son, som är henne qvar. (Den äldste sonen, som tillsammans med den nuvarande kejsaren gjorde fälttåget mot Rom, hade just nyligen förut dött i rödsot). Emedan jag tagit parti för det italienska oberoendets heliga sak, har jag måst fly till England, enär Frankrike, desto värre, ännu är tillslutet för mig. Min mor sträfzar endast efter lugn; hvad mig angår, hyser jag — som är långt aflägsnad från alla äregiriga planer — den enda önskan att i fremmande land få tjena mitt fädernesland och friheten, och man skulle redan för längesedan hafva sett mig i belgiernas eller de odödliga polackernas leder, om jag icke fruktat, att man skulle tillagt mina handlingar personliga intressen, samt att mitt namn skulle oroat den ängsliga diplomati, som icke förmår fatta de ointresserade uppoffringar och de sympathier, som olyckliga folk framkalla. Mottag etc. Lowis Napoleon Benaparte.ss Ur ett bref till Aftonbladet, dateradt Paris den 6 Nov., återgifva vi följande anmärkningsvärda meddelanden: Den, som sorgfälligt ger akt på förhållandena här och på de vittnesbörd om folkstämningen som på ett och annat sätt träda i dagen, måste komma till den slutsatsen, att de grundvalar, på hvilka den moderna cesarismen här stödjer sig, äre på många håll underminerade och att någon tillfällig föranledning, en eller annan tilldragelse, som satte massorna i ögonblicklig rörelse, lätt skulle kunna framkalla någon omhvälfning. Jagghörde i går en person, som är Napoleonist ech har intima förbindelser med framstående personligheter inom den guvernementala sferen, bittert beklaga, att Napoleon numera blifvit försvagad till själ och kropp, så att han icke har energi nog, för att inyo helt oförväntadt göra en mästerkupp, denna sången i liberal riktning, för att dymedelst bewärja stormen och återställa sin pråstige, som lilit oerhördt genom den stera mexikanska blunlern och som icke reparerats genom de sednaste craftyttringarne till förmån för päfven, hvilka hvar ch en vet endast ba härledt sig från fruktan för er resterskapet samt svag eftergifvenhet för den bi-Jst otta kejsarinnan. . de Den som i går eftermiddag promenerade påso oulevarderna märkte snart, att något ovanligt var bs å färde nedåt Boulevard S:t Martin, dit herrar ha ergeants de ville drogo sig med stor skyndsamhet. be )mkring Porte S:t Martin hade ett större antal de ersoner, mest blusmän, skockat sig, och man ne örde ett och annat rop af: ,,vive lltalie! vive de raribaldi! Längre ned på denna boulevard och en angränsande delen af dem nya boulevard du rince Eugene sågos strödda grupper af lifligt amspråkande. Början till dessa skockningar härörde utan trifrel från ett antal arbetare, som lifvit brödlösa genom nedläggandet af de induriföretag, vid hvilka de haft arbete; men de kulle lätt kunnat antaga väldiga dimensioner, om ke polisen, som tyckes på förband haft något ob ys om saken, genast uppträdt med imposanta en rafter och företagit en mängd arresteringar. Efr förloppet af en timma var allt åter lugnt och g likt. Att man väntat något af allvarligare becaslennet kan slutas deraf, att en betydlig styrka Im garnisonstrupperna var konsignerad i sina kahie tner. Man hörde berättas, att äfvenledes i går en r ! emonstration egt rum i lcole de medecine, der Få ver tusen studenter infunnit sig vid en förelässå ing, men icke för att ähöra densamma, utan för att t ge sin sinnesstämning luft i oppositionella rop h hvarjehanda buller. Närmast var väl detta amkalladt genom de arresteringar, som i Lörws skedde på kyrkogården Montmartre. Dope m då togos i fängsligt förvar, för det de hedrat äf lsera aflidna, hafva från polisarresten blifvit förrel ttade till det bekanta fängelset Mazas. Bland m är hufvudredaktören af tidningen Lo CorMC ireafs Nägonting ominöst, som jag i går observerade, sin att orden Liberte, Egalite, Fraterattå åter nska tydligt kommit fram på S:t Martinporten. etsamma är, såsom jag sedermera sett, äfven fallet . Porte S:t Denis och flera andra monumentala till ggnader, der den 1848 ditsatta inskriptionen nel tvit omsorgsfullt öfversmetad, men nu åter börframträda. .