Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 november 1867, sida 1

ITJNÖA-HÖs vm ALtATO, SVväårmaresm. m., hvilket allt afbrännes i stadens närhet, men också på gatorna såder perhaps, när ingen polis synes. Bengaliska eldar märkas, och på taken här och der samti de yttersta förstäderna tändas tjärtunnor, alldeles som hos oss Walborgsmissoaftonen, samt stora bål, hvarå de under dagens lopp kringburna figurerna med all ceromoni och oljud blifva uppbrände. Först frampå morgonen upphör oväsendet. II år var dagen klar men kall, så att trafiken var liflig. På landet häromkring huserade man utan något slags polishinder och stora 20 å 25 fot höga bål (bonfires) upptändes; pytsar med tjära deri gjorde elden lifligare och en massa fyrverkeripjeser och skott törhöjde ; knalleffekten. Stora summor utösas å sådant kram af enskilta på denna dag. Två betydande besök hafva inträffat, det ena var blott en liten titt af österrikiske ministern och kansleren baron von Beust, som endast dinerade och naturligtvis samtalade litet mellan kulisserna med utrikesministern, lord Stanley, i Söndags. Det andra besöket torde föranleda ett stationärt vistande här. Den zoologiska trädgården har nemligen för 200 tillegnat sig en lefvande ,, Walross, det enda exemplar, som veterligen finnes i någon sådan anstalt. En hvalfisk-fångare, en skruf-ångare från Dundee, medförde den från Davis-sundet, hvarest den blilvit tagen på så sätt, att då modren blifvit dödad och bogserades ut till ångaren, följde ungen med. Med rännsnara fångades den då, och har befunnit sig kry ända sedan dess och äfven nu. Han är 8 fot lång och väger 15 lispund svenskt. En gång har man förut haft ett dylikt exemplar, dock äldre, men detta djur trifdes ej, utan dog efter några dagar. Denna zoologiska trädgård både förtjenar och skall få någon gång en närmare beskrifning. I dagarne pågår en utställning al blemmor, som växa fritt på kall jord. Det är af Chrysantemum, som sedan år tillbaka odlas i alla varieteter i en trädgård som kallas Tempelbar-garden, liggande vid stranden af Thamsen, inom Citys område, och tillhörande den samling af byggnader, hvilka benämnas, från urgamla tider — nemligen Tempelherrarnes — ,the Tempel. En kyrka, som till form och storlek utgör en fullkomlig atbildning af kyrkan öfver Kristi graf, ligger äfven inom den vidlyftiga platsen, som är omgärdad med jernstaket, och för öfrigt äro der uppförda en mängd stora byggnader, delade genom med plansten belagda gator, endast för fotgängare. Allt inom detta rike är ytterst renligt och väl underhållet. Husen bebos hufvudsakligen af lagkarlar, som här hafva sina kontor. Trädgården, eller rättare trädgårdarne, äro de angenämaste tillflyktsorter under sommarmorgnarne och aftnarne, emedan afståudet dit ej är så synnerligen långt, men hufvudsakligen derigenom att de äro så väl och dockskåpslikt underhållna. Ett par gånger under året, allt efter säsongen, är utställning af på kalljord blommande växter, emedan man der endast af ,,fancy odlar få sorter, men kompletta samlingar. Så är fallet med den nu pågående utställningen af Chrysanthemum, hvilka äro utmärkta, oaktadt väderleken varit ogynnsam, de sednare dagarne mycket kall och senhöstlik. Man ser der ej allenast alla möjliga varieteter, storlekar och färger, utan beundrar den omsorg, hvarmed de blifvit behandlade, för att ernå denna fullkomlighet. De nyare och vackrare iro ,the White globe och ,, Little Harry. Utställningarne i denna trädgård gouteras mycket af den fina verlden och ha många beskyddarinnor, som alltid infinna sig då, men aldrig annars besöka platsen. Såsom bevis på drottningens pietet för sin aflidne gemål, prins Albert, vill jag berätta, att då den ångjakt, vid namn .Farry, med hvilken de kunglige alltid mder prinsens lifstid foro, emedan det var hans älsklingsfartyg, numera blifvit tdömd såsom för gammal, så har drottningen befallt att hela inredningen skall ned försigtighet uttagas och uppställas ned största noggrannhet igen på Ösborne lott såsom minne. Ej det minsta får aknas. Hvad saknad beträffar, har här nyligen passerat en händelse, förr ej ovanlig, men sednare tider värd att väcka uppmärkamheten. En ung och vacker ridknekt tar nemligen en vacker dag enleverat sin msbondes unga dotter under ett ridparti å tu man band. Man ser dagligen här England de unga ladies tagande sin norgonridt, åtföljda af en livreklädd groom. Hvad är då naturligare än att dågot sådant, som ofvan nämndes, inträfar, men härvidlag inträffade att de unga vå, som skulle sammanvigas, blefvo af lägtingarnes utskickade upptäckta innan en lycklige brudgummen kunde prestera ttest, att han uppehållit sig och varit ofast det bestämda antal dagar lagen öreskrifver, innan vigsel kan ega rum. lannen hette Craft, men här hjelpte inga raftyttringar, utan höger om vänd er, ar kommandot. Huru det för öfrigt tillgår här att få eda på saknade personer bland sjöfolk, ill jag söka beskrifva. Den spanande olisen är verldsberömd för sin fintlighet;