Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 november 1867, sida 2

— Ujsfcerdrnes representation till förmån ör de nödlidande i Norrland egde rum i Lorsdags afton uti de la Croixs salong inför en talrik och elegant samling af åskädare, hvaribland sågos enkedrottningen, drottningen, de båda hertigliga paren och prinsessan Lovisa. . Dag. Nyh. beskrifver tillställningen sålunda: 1 foreställningen deltogo et: ugutal af officerare och ungefär lika många kadetter. Första afdelningen, anordnad at den effektrike målaren major Ankarcrona, hvilken tjenat i franska arm6en uti Algeriet, framställde krigiska sceJner mellan fransmän och beduiner. Den andra afdelningen upplifrade minnet af en pikant scen i en Jaf Alexandre Dumas mest fängslande romaner: i L ;De tre Musketörerna Dxrtagnan duellerar, sekunderad af sina kamrater, Porthos och Aramis; kardinal Richelieus vakt öfverraskar dem och vill hindra duellens fortsättning; då göra de båda duellanterna och de båda sekundanterna gemensam sak , mot vakten, besegrar den .., och så fortsättes och afslutas den afbrutna duellen. I tredje afdelningen utförde ett antal kadetter och några yngre officerare språng öfver häst och barrier med en styrka, som tillvann dem det lifligaste bifall. Till slut gafs ett kort utdrag af kalabaliken i Åender. Läktaren i fonden at salen föreställdes i vara en balkong omkring den byggnad, hvari Carl XII bodde. En mängd turkar klättrade upp på denna balkong och bröto sig genom en dörr in i palatset. Carl XII och hans drabanter mötte dem med värja i handen och kastade dem ned från balskongen. Man ser huset antändas och brinna. Konungen (föreställd af löjtnant Gravenhorst) räddar sig med sina följeslagare ur huset och kommer ned på gården (sjeltva scenen). Han möter der en mängd turkar och fäktar en förtviflad strid mot söfvermakten, tills han af våda faller på ena knäet, så att turkarne kunna kasta sig öfver honom och söfverväldiga honom. Härvid göres en tablå, som slutar föreställningen. Om denna, oaktadt sina många lyckade partier, icke uppfyllde alla förväntningar, så bör detta tillskrifvas dels att sjelfva dessa förväntningar hos många varit alltför stora, dels — och önnu mera — lokalens ytterliga inskränkthet. — Från Norrbotten telegraferades till Dagl. Alleh:a: Lule den 7 November. Fjerdarne äro isbelagda, vi äro öfrerlemnade åt oss sjelfva; farhågan att spanmålsförrådet skall blifva alldeles otillräckligt kan nu sägas vara visshet, och detta oaktadt alla uppoffringar och ansträngningar. Huru reda oss vintern ut? Försöket att lösa dstta problem kommer måhända att kosta menniskolif. — Gymnasii-ungdomens sångare utförde den 6 November, utantör Gustavianska grafkoret i Riddarholmskyrkan, flera fosterländska körer. Efter sångens slut samlades ungdomen ånye, i närvaro af läroverkets rektor och lärare samt en talrik åhörarekrets i öfrigt, då några musikstycken exeqverades och af åtskilliga bland de äldre lärjungarne föredrag höllos i anledning af det för Sverge och den protestantiska verlden betydelsefulla minne, dagen återkallade. — Svenska slöjdföreningen hade i Onsdags afton sammanträde å lilla rådhussalen under frih. K. Bondes ordförandeskap. A.-B. anför derom: Sedan protokollet för sammanträdet den 2 sistl. Oktober blifvit uppläst och justeradt, meddelades af sekreteraren en berättelse rörande föreningens och dess styrelses verksamhet sedan föregående sammankomst. Derefter anmäldes att de tekniska samlingens böcker och andra effekter, hvilka enligt styrelsens, af föreningen godkända, beslut skulle till slöjdskolan öfverlemnas, redan hade blifvit nämnde skola tillställda. Till korresponderande ledamöter af föreningen beslöts att inkalla: Uroch kronometerfabrikanten i London Victor Kullberg samt ledamöterna af riksdagens andra kammare frih. D. v. Schultzenheim och hr E. Keij. En berättelse upplästes från föreningens stipendiat, hr C. A. Nyholm, hvilken, med ett af föreningen sistlidne vår erhållet anslag af 500 rdr, gjort en resa till Schweiz, för inhemtande af kännedom om den derstädes såsom husslöjd högt uppdrifna halmflätningen. Förutom den upplysande berättelsen härom, förevisades äfven en af stipendiaten hemförd profkarta å halmflätning, hvaraf man lätteligen tyckte sig vilja draga den slutsatsen att, huru vackra dessa flätor än vore, med hvilken konstfärdighet de än voro tillverkade, borde intet hinder möta för vårt lands stora och behöfvande landtbefolkning att såsom husslöjd upptaga denna sysselsättning och genom öfning drifva den till samma höjd. Vidare omförmäldes följande från regeringens sida vidtagna åtgärder till understödjande af husslöjden i vissa delar af landet, nemligen i K. M:ts bref af den 11 sistlidne April för åtskilliga byar i Elfdals socken medgifven afgiftsfri utsyning af virke till laggkärl på nämnde sockens oafvittrade mark samt i bref af den 24 sistl. September, för i Norroch Vesterbottens län idkad kärrtillverkning, medgifven dels kostnadsfri afhemtning af dertill lämpligt virke på kronans skogar, under iakttagande at den kontroll, som af konungens befallningshafvande föreskrifves, dels ock afhemtning utan utsyning å sådana områden, der vissa personer, jemlikt S 2 af utsyningsförordningen, ega uteslutande utsyningsrätt. Slutligen förevisade mekaniske arbetaren C. G. Sjöberg, anställd vid direktör Ullers telegrafverkstad i Stockholm, en af honom sjelf uppfunnen och förfärdigad ,hydraulisk väckare med öfver densamma uppgjord ritning och beskrifning. Nämnda lilla pjes, enkel och sinnrik, är såsom ringeller signalklocka ämnad för hoteller, skolor, embetsverk o. s. v. — Bränvinstillverkningen i riket. P.L. meddelar: Enligt denna dag i bränvins-kontrollbyrån afslutadt sammandrag öfver bränvinstillverkningen i riket under tionde bränningsterminen innevarande år, omfattande tiden från den 16 Oktober till den 1 November, belöper sig tillverkningen för denna termin till. . . oo... 389,275,5 k:r. Lägges härtill det tillverkade beloppet för ärets föregående bränningstid. 6,476,494,; utgör tillverkningen hittills 6,865,770,, k:r, allt af gällande normalstyrka eller 50 3 vid 4 159 Celsius. Stockholm den 6 November 1867. B. O. Nycander. — Stockholms Sjukhem. Om denna för fattiga af långvarig eller obotlig sjukdom idande så välgörande inrättning meddear en nyligen af trycket utkommen skrift redogörelse såväl för dess uppkomst helt och hållet genom frivilliga bidrag till ett belopp af den betydliga summan 425,849 dr 71 öre, de insamlade medlens förvaltning, 1ärdigbyggda hus m. m., som äfven ördag till grundreglor för anstalten. Det första uppslaget gafs, då en medlem af Stockholms borgerskap, hvilken önskade vara känd, skänkte 10,000 rdr att användas till grundond för en dylik inrättning. Den 20 Februari 860 uttärdade d. v. professorn, sedermera genealdirektören M. Huss samt professorerne C. Sanesson, P. H. Malmsten och Ek A. Abelin en ofentlig inbjudning, ställd ,,till alla långvarigt eler obotligt sjuka af de bättre lottade samhällslasserna inom hufvudstaden, såsom ock i öfrigt h dess samtliga förmögna innevånare, att genom flemnande af gåfvor eller tecknande af idrag edverka till inrättande finom Stockholm af en rdanstalt för fattiga obotligt sjuka. Inbjudninen mottogs med ett alla förhoppningar så öfverigande deltagande från allmänhetens sida. att 7 a — — Or nn HKH 1 — —