Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 november 1867, sida 2

och Ull NOTTDOLtens lan 7,400 rdr. FOLdelningen mellan de båda nordligaste och svårast hemsökta länen har skett efter folkmängden. — De nödlidande i Norrland. Redaktionen af A. B. har från hr Henry Tottie emottagit och till Nödhjelpskomitån öfverlemnat en Bank of England vexel för 4 301: 6, utgörande beloppet af derstädes genom honom ytterligare insamlade medel för de nödlidande i Norrland. Enligt en red. af Östgötha Korr. meddelad skrifvelse från konsistorialrådet och prot. d:r Lange i Bonn, har äfven från Langenberg bei Elberfeld utfärdats en af köpmännen F. A. Feldhoff, Ed. Colsman, Gottfr. Conze och G. Hermann undertecknad uppmaning att undsätta de af hungersnöd hotade invånarne i nordliga delen af Sverge. Slutligen må nämnas, att till undsättningskomitn blifvit genom hr A. O. Wallenberg aflemnadt ett belopp af 1,000 rdr rmt såsom gåfva från bankdirektören Pietro Tagliaria i Palermo. (A. B.) — Sjökort. Att de nyligen utgifna holländska korten öfver Nordsjön ej äro att lita på, och att de till och med förorsakat ett skeppsbrott, synes af nedanstående berättelse ur en norsk tidning: Natten emellan den 2 och 3 sistlidne Oktober strandade på nordvestra sidan af ön Romö norska barkskeppet IIarmonien, kapten Holst, hemma i Drammen, lastadt med trävaror från IIernösand, destineradt till Edam i Holland. Ihällande stormar hade under en längre tid drifvit skeppet ut från Doggers bank till inemot vestra sidan at Sylt. Det kunde lätt ha införts till hamn i Listerdyb, men olyckligtvis voro kaptenens sjökort öfver Nordsjön, oaktadt utgifna i Holland 1866, alldeles felaktiga. Då han derför om natten observerade en blänkfyr och två mindre fyrar, trodde han att fartyget ej var i enlighet med besticket och att han var utanför Wangeroog, hvilket är den enda blänkfyr, som i denna trakt finnes utsatt å kortet. Han höll derför en annan kurs och strandade N. V. på Romö: Det omtalta kortet hade kapten Holst för sex veckor tillbaka köpt i Holland. Det var utgifvet 1866 af det holländska sjökartearkivet och innehöll, oaktadt 11 år förflutit sedan Rödeklifs fyr och de två inseglingsfyrarne på List blifvit tända, blott angifvelse om en fyr, och denna till och med på oriktigt ställe, under namn af Saltsand fyr (fast fyr). Man skulle ej tro det vara möjligt, att en så upplyst sjöfarande nation som den holländska kunde utgifva sådana kort och hålla dem till salu, men så är nu förhållandet. — Efter 4 å 5 timmars ansträngande arbete nådde besättningen i storbåten fasta landet på Romö, mycket förvånad öfver att ha kommit dit. Tyvärr omkommo tre man af besättningen genom att, utan kaptenens vetskap, ha begifvit sig från bord i en mindre båt. Med anledning häraf yttrar N. D. A.: På samma gång vi omnämna detta faktum, kunna vi ej underlåta att framhålla, i motsats mot ofvanstående, de utmärkta sjökort, som från vårt sjökartekontor för närvarande utgifvas under öfverinseende och utarbetning af de förtjenstfulla personer, som ständigt äro sysselsatta med dylika arbeten. Alla till hufvudstaden anländande utländska skappsbefälhafvare köpa med begärlighet af dessa förträffliga sjökort, hvilka väcka deras odelade benndran såväl för det nitida och omsorgsfulla arbetet som det ovanligt billiga priset af 2 rdr pr blad — ett pris, till hvilket intet land i Europa håller sina sjökort till salu. Ehuruväl vårt sjökartekontor inskränkt sina sjökort till Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack, har det dock på senare tiden utsträckt sina sjökartearbeten längre bort. Det senast utgifna sjökortet, n:o 10, sträcker sig ett godt stycke ut i Nordsjön, förbi hela södra delen at Norge. Ett vackrare sjökort än detta kan man knappt få se. — De frivilliga Söndagsoch aftonskolorna för arbetsklassens döttrar i Stockholm afslutade med Maj månad läsåret 1866— 1867. Skolornas antal har varit 16, deraf 6 Söndags-, 7 hvardagsoch 3 lappskolor. Undervisningen i Söndagsskolorna har under läsåret 1866—1867 hufvudsakligen omfattat kristendomskunskapen, dock hafva i tre skolor äldre lärjungar erhållit skrifoch räknelektioner. Årets nattvardsbarn ha uteslutande deltagit i den religiösa undervisningen. I Söndagsskolorna ha lärjungar emottagits äfven från folkskolorna, men i hvardagsskolorna endast undantagsvis. Åldern har varit mycket olika, från 7 till 50 år. I hvardagsskolorna ha läroämnena varit desamma som de föregående åren: innanläsning, räkning, rättskrifning, naturlära samt mundtlig undervisning i historia och geografi. I en skola, der man emottagit lärjungar, utgångna ur folkskolans högsta klass, hvilka varit i besittning af goda förkunskaper, har man upprättat särskilta, högre kurser i modersmålet, bokhälleri, historia och geografi, hvilka varit lifligt eftersökta af de uppmärksamma och flitiga lärjungarne. För atticke draga barnen ifrån folkskolan, har i Katrina Thorsdagsskola beslutats att för framtiden höja skolåldern från 11 till 13 år. Skolgången har i allmänhet varit mindre ojemn än de föregående åren och resultatet deraf för de barn, hvilka sällan försummat den, har varit tillfredsställande. Med stöd af utvidgad erfarenhet har undervisningen äfven blifvit väsendtligen förbättrad i de skolor, der lärarepersonalen ej undergått alltför stora förändringar. Oaktadt de brister, hvilka ännu vidlåda densamma, är det med glad förtröstan man emotser de kommande åren. Det ligger i öppen dag att lärarinnorna bättre skola uppfylla sina sjelfåtagna pligter, ju längre tid de sjelfva gå i erfarenhetens och den sanna barmhertighetens skola. För att visa tillväxten sedan läseåret 1865—1866, uppställas skolornas, lärjungarnes och lärarinnornas antal under de båda läsären: 1866—1866: Skolor. Lärjungar. Lärarinnor. Clar. 4. 180. 28. Jacobs och Johannis 2. 101. 16. Ladugårdslands .. 3. 130. 20. Nicolai . . . . . 2. 125. 15. Katrina..... 4. 270. 28. Summa 15. 906. 107. 1866—1867: Skolor. Lärjungar. Lärarinnor. lare. 4. 281. 54. Jacobs och Johannis 2. 180. 17. An. O da on