Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 november 1867, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Rådhusrätten. Vägrad brandskadeersättning. Såsom förut är nämndt, har vid rådhusrättens andra afdeln ing rättegång blifvit väckt af enkefru Isabella RoMel mot agenterne för försäkringsbolagen Liverpool-London and Globe, Royal samt Imperial, hrr W. Röhss, E. Jacobi och W. Lyon, med anledning af att desse vägrat utbetala brandskadeersättning för en af hennes aflidne man hos nämnde bolag till 42,500 rdr försäkrad fabrik, som nedbrunnit. Målet har förekommit ett par gånger hos domstolen, dervid dock endast några anmärkta mindre formella fel blifvit rättade, samt den aflidnes son, hr J. W. Rowel, som varit delegare i den upplösta firman, under tiden äfven anmält sig som kärande part. Sistlidne Lördag åter ingaf svaranderne, genom deras gemensamma ombud, häradshöfding G. A. Söderberg, en skrift, hvari de uppgifva de skäl, hvarpå deras vägran varit grundad. ,Då i den, efter eldsvådan, först ingifna räkningen, — säges det i densamma — bland andra selaktigheter, äfven funnits såsom liden förlust upptagen en post af ,,10 procent imaginär vinst4, hade agenterne gjort käranderne uppmärksamma på nödvändigheten, att om de ej ville utsätta sig för anmärkningar mot denna räkning, som skulle inskickas till direktionerne för bolagen för godkännande, inkomma med en ny räkning öfver den verkliga förlusten. Efter någon tid ingafs äfven en annan räkning å 43,540 rdr, men äfven denna räkning befanns behäftad med så grofva fel, att agenterna, efter meddelande med sina bolag, blefvo förständigade att ej utgifva någon del af beloppet, förr än det genom domstol kunde blifva bolagen ålagdt. Bland de af agenterne gjorda anmärkningar förekomma följande: att käranderne i räkningen, utom inköpspriset för en ångpanna, äfven upptagit ränta derå med 198 rdr, hvilken ej kunnat ifrågakomma till ersättning, då endast sådan lemnas å värdet af det förlorade; att materialier, effekter och arbetslöner för samma ångpannas inläggning samt 2 spisar och 3:ne ånggrytor funnits upptagne till en minimisumma af 5,000 rdr, ehuru byggmästarne Kriger och Meyer, af hvilka den förre verkställt arbetet, efter besigtning afgifvit ett utlåtande, att berörde materialier och arbetslöner icke kunnat uppgå till högre än 2,225 rdr och således hr J. W. Rowel, som sjelf anlagt fabriken och sålunda ganska väl kände hvartill kostnaderna för nämnde arbeten uppgått, genom detta förfarande, hvilket icke gerna kunde rubriceras under misstag, utan visade att käranderne med vett och vilja till bolagen meddelat bedräglig uppgift, endast härigenom, enligt försäkringsvilkoren, förlorat all rätt till ersättning.Vid en i räkningen upptagen förlust å smideseffekter, spik, bly m. m., anmärkte bolagen, att vid grankningen af de medföljande räkningarne samma befanns för högt upptagen och att käranderne således försökt tillskansa sig, genom falsk uppgift, en summa af 1,021 rdr. För aptering och nedgräfning af 9 stycken saltningskar hade käranderne fordrat ersättning med 800 rdr, ehuru likväl ofvannämnde byggmästare, vid verkställd värdering, ansett kostnaden härför, jemte materialier, icke ha kunnat uppgå till högre än 180 rdr. Godtgörelse hade äfven fordrats med 475 rdr för bräder och plank, hvilka varit använda till stängsel omkring fabriken, fastän någon försäkring å sådant stängsel icke lemnats, samt med 217 rdr för verkställd målning, putsning m. m., ehuru genom de bilagde räkningarne visade sig att största delen af dessa arbeten verkställts i hr Rowels å Gårda begagnade bostad och kontor, hvilka ej varit assurerade och ej heller uppbrunnit eller vid eldsvådan lidit någon skada. Likaledes hade ersättning begärts med 419 rdr för stenkol, liggande utom fabriken, och således för sådant som bolagen ej iklädt sig ansvarighet. Mot en upptagen förlust af 500 rdr för etiketter med flera pappersartiklar, anmärkte svaranderne att en del deraf förvarats i det oskadade kontoret och en del, enligt räkningarne, blifvit inköpta efter eldsvådan och sålunda falskeligen såsom förlust uppgifven. , Vidare anmärktes att käranderne, i sin ifver att upptvinga ersättningsräkningen till högsta möjliga belopp, bland annat äfven upptagit en förlust af 100 rdr för varor, hemtade från apoteket, men hvilka varor dock, enligt de bifogade räkningarne, funnits bestå i medikamenter, köpta