Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1867, sida 2

sågos nodigå för att hindra borttörandet af i bes slag taget, å kronans marker åverkadt virke, K. M:t måtte tillåta, att dylika bommar finge, efter det erforderliga undersökningar för deras åvägabringande blifvit anställda, anläggas samt kostnaden härför af allmänna medel bestridas. Häröfver har skogsstyrelsen, sedan de i norrländska länen anställda två skogsinspektörer blifvit hörda, den 2 nästl. Sept. afgifvit infordradt utlåtande och deruti anfört: att, ehuru de förhållanden, hvilka föranledt Eder ifrågavarande framställning, ovedersägligen påkallade verksamma åtgärder för tillvaratagande af det å kronans marker åverkade och i beslag tagna virke, som, vare sig genom vårfloden eller på föranstaltande af sågverksegare, medföljde deras timmer vid flottningen utefter elfvarna i de norra länen, styrelsen dock för sin del förmenade, att de föreslagna timmerförvaringsbommarna, derest sådana skulle åvägabringas allestädes, der skogsåverkan i betydligare skala egde rum, komme att medföra så dryga kostnader dels för undersökningar, dels för förvärfvande af strandrätt till bomfästen, der kronan ej egde marken, samt dels för sjelfva bommarnas anläggande, att dessa kostnader, hvilka för åtskilliga bommar sannolikt skulle uppgå till S eller 10 tusen riksdaler, åtminstone ej af den nu strängt anlitade skogsplanteringskassan kunde bestridas, helst en ytterligare kostnad uppstode för åtgärden att från de af kronan anlagda bommarna utsticka de floden medföljande stockar, som verkligen tillhörde sågverksegarne, hvilken högst kostsamma åtgärd, dervid för en enda stock stundom erfordrades betydlig arbetsstyrka, ej torde kunna åläggas bemälda egare, enär de å sin sida, med rättigheten att antägga timmerbommar för egen räkning, enligt resolutioner ang. flottningsreglementen fått sig ålagdat att från dessa bommar utsticka andras och således äfven kronans deruti upptagna timmer; adttt sistnämnda kostnad visserligen kunde undvikas, om timmerbommarna anlades närmare elfvarnes utlopp nedom sågverken, men att, för tillgodogörande af de i en så belägen bom tillvaratagna timren, det blefve nödigt att derinvid för kronans räkning inrätta sågverk, hvilken åtgärd dock ej ens syntes kunna komma i fråga; att, i följd af hvad sålunda blifrit andraget, skogsstyrelsen ansåg sig ej böra tillstyrka nådigt bifall till K. M:ts befallningshafvandes ifrågavarande framställning, åtminstone för såridt de kostnader, som deraf töranleddes, skulle bestridas af skogsplanteringskassan; men att Styrelsen förmenade, att genom den förstärkning, som skogsstaten vunnit, och genom den extra skogsbetjening, hvilken under viss del af året torde komma att anställas, åverkningarne framdeles, sedan allmogen hunnit vänja sig vid tillämpningen af den nya skogsförfattningen, skulle, om ej helt och hållet upphöra, dock lättare kunna upptäckas och beifras, helst vid åtgärderna härför det icke torde vara vederbörande betaget att, der laglig anledning förekomme, vare sig att åverkadt i beslag taget timmer blifvit olofligen tillgripet, eller utan sådan åtgärd inkommit bland sågverksegarnes timmer, efterspana detsamma i sågverkens timmerbommar och magasiner. Vid föredragning af detta ärende den 8 i sistl. månad har K. M:t, med afseende på hvad skogsstyrelsen sålunda anfört, icke funnit skäl ofranberörda framställning bifalla. b) Sedan K. M:ts befallningshafvande i Westerbottens län under den 18 sistl. Juli gjort framställning om timmerförvaringsbommars anläggande öfver åtskilliga vattendrag inom länet för att hindra bortförandet af i beslag taget, å kronans marker åverkadt virke, har K. M:ts bemälde befallningshafvande uti skrifvelse den 29 i samma månad anmält, att han, i afvaktan på K. M:ts beslut i anledning af berörda framställning och på det icke det betydliga parti dylikt virke, hvilket nu förefunnes, skulle för kronan gå förloradt och utan all ersättning tillgodokomma sågverksegarne, uppå jägmästarens i länet förslag förordnat extra öfverjägaren G. E. Lind att, såsom kontrollör och med de biträden, hvilka för ändamålet kunde vara af behofvet påkallade, tillsvidare vaka deröfver, att vid elfvarna Uman och Vindeln samt deras bivatten i beslag taget, kronan tillhörigt timmer, som ej kunnat försäljas, icke försågades, utan blefve ur sågverksegarnes timmerbommar och magasiner utgallradt samt för kronans räkning i förvar taget; Och har K. M:ts befallningshafrande derjemte, med förmälan, att kostnaden för förvarande af beslagsvirke i allmänhet förskjutits af den tjensteman, som verkställt beslaget, i underdånighet hemställt, att, enär i förevarande fall kostnaderna torde blifya ganska betydliga, virket vore taget i beslag af åtskilliga personer, samt en längre tid möjligen komme att förflyta, innan försäljning af virket kunde ega rum, K. M:t täcktes i nåder bifalla, att kostnaderna för ifrågavarande, af K. M:ts befallningshafvande föreskrifna åtgärder för tillvaratagande af kronans virke måtte af skogsplanteringskassans eller andra allmänna medel få utbetalas eller åtminstone förskjutas. Efter inhemtande af skogsstyrelsens utlåtande, har Kongl. Maj:t den 8 i sistlidne månad detta ärende till pröfning förehaft och dervid, med bifall till Kongl. Maj:ts befallningshafvandes ifrågavarande framställning, förordnat, att kestnaderna för de af Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreskrifna ofvanberörda åtgärder må af skogsplanteringskassans medel förskjutas, dock med det af skogsstyrelsen föreslagna vilkor, att nämnde kassa, efter försäljning af det virke, som kan återfinnas, varder af beslagareprocenten godtgjord för berörda förskott. Derjemte, och sedan Kongl. Maj:t genom bref den 4 gistlidne Januari medgifvit, att skogstjenstemännen i Norrbottens län skulle tillsvidare och intilldess skogsstatens löner hunnit blifva reglerade, ega att, till bestridande af kostnaderna vid efterspanande af å kronans skogar ärerkadt virke och dess bevakande sedan det blifvit i beslag taget, hos länsstyrelsen årligen förskottsvis lyfta högst Femhundra riksdaler för hvarje revier, med skyldighet för bemälda tjenstemän att redovisa medlen inom utgången af det år, under hvilket förskottet erhållits, har Kongl. Maj:t, enligt skegsstyrelsens i ofvanberörda utlåtande tillika gjorda hemställan, funnit gedt bifalla, att den skogstjenstemännen i Norrbottens län sålunda medgifna rättighet må utsträckas jemväl till skogstjenstemännen i de öfriga norrländska länen, äfvensom i Kopparbergs län. . . — Sverge på hortikulturexpositionen i Paris. Flera af de större parisertidningarne, såsom Monitören, Pays, Patrie m. fl., innehålla lofordande omdömen om den svenska afdelningen af denna utställning. Så yttrar Henry Berthoud i Patrie för d. 22 dennes om de från vårt lands nordligaste delar utställda produkterna: För att rätt lära känna fysienomien hos de nordiska länderna i allmänhet och vissa trakter äf Sverge isynnerhet, för att rätt fatta den outkägliga poesien hos dessa vanlottade länder, der solen endast sparsamt lyser vid horisonten, måste man, som jag, ha varit vittne till deras befolknings ihärdiga kamp met en hård natur. När let gäller att frånrycka jorden hvad hon bestämdt synes vägra att frambringa, räkna dessa otörskräckta jordbrukare tid, möda, bekymmer och missräkningar för intet. Utan att någonsin låta ifskräcka sig, plöja och plöja de på nytt, med VY tä at Ö