Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1867, sida 1

På undertecknades förlag utkommer inom kort och är Anteckningslista för Subskription tillgänglig i alla boklådor å: Fältmarskalken. Riksrådet m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens efterlemnade HISTORISKA SKRIFTER, . . Utgsisna af Öfversten, Friherre R. M. Klinckowström. Få tidskiften af Sverges historia hafva varit så svåra att lära känna, som det från Carl XII:s död till slutet af Gustaf III:s regering. bet är en tid begränsad af 2:ne märkliga konungars blodiga slut. Med svårighet bar man funnit jemförelsevis fåtaliga upplysningar i de offentliga arkiverna inom och utom fäderneslandet: sanningen har der, bland många villosken, endast sparsamt belyst de stora, djupt tragiska taflorna med sin fa Författaren till Svea Rikes Häfder bar sammanfattat intrycket af sina studier rörande denna tid i sitt bekanta arbete: Teckning af Sverges tillstånd och af de förniimsta handlande personer under tiden från konung Carl XII:s död till Gustaf III:s anträde till regeringen — uti en bild, vittnande mera om siarens än historieforskarens ovanliga förmåga. Efter honom hafva Fryxell och Malmström försökt att bär bryta väg på häfdens föga banade mark. Denna tid behandlas äfven i e samtidas efterlemnade skrifter: den enes stympad (Tessin och Tessiniana), den andres till börden ivifve ktig (Sverge under Ulrika Eleonora och Fredrik den 1:ste eller från 1718 till 1751). Gustal III:s regeringstid har funnit sina häfdatecknare och loftalare; men, med undantag af Geijers redogörelse för de Gustavianska papperen i Upsala, bafva dessa skildringar täflat att prisa hans lynne och egenskaper. Tvenne samtidas, Adlerbeths och Schröderheims, mindre memoir-samlingar bafva aufärt spridda drag af denne konung och hans regering; man har sökt att sätta deras trovärdigbet i fråga. Ut Schinkel-Bergmans Minnen ur Sverges nyare historia hafva Gustaf III och hans samtid blifvit tecknade, på grund af de mångahanda materialier denne författare hast att begagna, mera mörkt än hittills skett. Det är måhända ännu för tidigt att skrifva Gustaf III:s historia. Do nödiga matcrialierna dertill fattas sör häfdeforskaren, hvaribland främst den sanningsenliga teckningen af konungens förhållande till sin moder och till oppositionen. De finnas, men äro ännn ej alla tillgängliga. Fältmarskalken, riksrådet m. m. grefve FREDRIK AXEL v. FERSENS efterlemnade historiska skrifter, till subskription hvarå vi bärmed vördsamt inbjuda, omfatta tiden från 1718 till 1789 och bidraga att i flera afseenden fylla en vigtig lucka i den Svenska historien. Dessa skrifter äro författade al en man, som — ett barn af den s. k. Frihetstiden — verksamt deltagit i dess offentliga lif och under hela Gustaf IT:s tid stod denne konung ganska nära, först såsom rådsherre och sedan främst inom oppositionens leder. Grefve Fersens och politiska förbindelser, hans uppfostran, samhällsställning, rikedom och verksamhet gjorde det för honom möjligt att, mera än kanske någon annan, samla upplysningar och riktiga omdömen om sin td. Han anningskärlek, upphöjda karakter och oberoende ekonomiska förhållanden böra gilra åt hans skrifter ett stort förtroende. Grefve von Fersens efterlemnade historiska skrifter skola omfatta 6, högst 7 delar. Första delen, som kommer att utgöra omkring 15 ark, är redan lagd under pressen, utlemnas i bokhandeln i November månad innevarande å es till ett pris af 2 Rdr 50 öre. Denna del behandlar tiden från Carl XI:s till Fredrik I. död; 2:dra delen tiden från 1751 till slutet af 1756 års riksdag; 3:dje och de följande delarne omfatta Gustaf Ill.. regering, från denne konungs födelse intill slutet af 1789 års riksdag. Af den mängd offentliga handlingar, bref, uppsatser Om. m, som finnas manuskriptet bifogade, skola endast förut okändaoch vigliga såsom bilagor me.:telas. De 2:no första afdelningarne äro skrifna på svenska. Detta är ej förhållandet med den afdelning, som bel. .adlar Gustaf IIlts tid; men utgifvaren har anselt, att manuskriptet, ömsom skrifvet på franska, ömsom på svenska språset, borde utgifvas ensamt på detta dednare språk, hvarlöre han ämnar or ersätia de franska delarne på svenska. Der företrädesvis vigtiga och betecknande drag förekomma, skall likväl, till yttermera visso, den franska texten illika anföras. Ä Stockholm i Oktober 1867. (16,828) P ORSTEDT SÖNER.