På undertecknades förlag utkommer inom kort och är Anteckningslista för Subskription tillgänglig i alla boklådor å: Fältmarskalken, Riksrådet m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens efterlemnade HISTORISKA SKRIFTER. Utgifna af Öfversten, Friherre R. M. Klinckowström. Få tidskiften af Sverses bistoria basva varit så svåra att rätt lära känna, som det från Carl XII:s död till slutet af Gustaf III:s regering. Det är en tid begränsad af 2:ne märkliga konungars blodiga slut. Med svårighet bar man funnit jemförelsevis fåtaliga upplysningar i de offentliga arkiverna inom och utom fäderneslandet: sanningen bar der, bland många villosken, endast sparsamt belyst de stora, djupt tragiska taflorna med sin fackla. Författaren till Svea Rikes Häfder bar sammanfattat intrycket al sina studier rörande denna tid i sitt bekanta arbete: Teckniog af Sverges tillstånd och af de förnämsta handlande personer under tiden från konung Carl XII:s död till Gustaf III:s anträde till regeringen — uti en bild, vittnande mera om siarens än historieforskarens ovanliga förmåga. Efter bonom bafva Fryxell och Malmström försökt att bär bryta väg på bäfdens föga banade mark. Denna tid bebandlas äfven i 2:ne samtidas efterlemnade skrifter: den enes stympad (Tessin och Tessinlana), den andres till börden tvifvelaktig (Sverge under Ulrika Eleonora och Fredrik den 1:ste eller från 1718 till 1731). Gustaf IlIis regeringstid har funnit sina häfdatecknare och loftalare; men, med undantag af Geijers redogörelse för de Gustavianska papperen i Upsala, bafva dessa skildringar täflat att prisa bans lynne och egenskaper. Tvenne samtidas, Adlerbeths och Schröderbeims, mindre memoir-samlingar bafva anfört spridda drag af denne konung och hans regering; man har sökt att sätta deras trovärdighet i fråga. Uti Schinkel-Bergmans Minnen ur Sverges nyare historia bafva Gustaf III och hans samtid blifvit tecknade, på grund af de mångabanda materialier denne författare hast att begagna, mera mörkt än hittills skett. Det är måhända ännu för tidigt att skrifva Gustaf III:s historia. De nödiga materialierna dertill fattas för häfdeforskaren, bvaribland främst den sanningsenliga teckningen af konungens förhållande till sin moder och till oppositionen. De finnas, men äro ännu ej alla tillgängliga. Fältmarskalken, riksrådet m. m. grefve FREDRIK AXEL v. FERSENS efterlemnade historiska skrifter, till subskription hvarå vi härmed vördsamt inbjuda, omfatta tiden från 1718 till 1789 och bidraga att i flera afseenden fylla en vigtig lucka i den Svenska historien. Dessa skrifter äro författade af en man, som — ett barn af den s. k. Frihetstiden — verksamt deltagit i dess offentliga lif och under hela Gustaf III:s tid stod denne konung ganska nära, först såsom rådsherre och sedan främst inom oppositionens leder. Grefve Fersens slågtoch politiska förbindelser, hans uppfostran, sambällsställning, rikedom och verksamhet gjorde det för bonom möjligt att, mera än kanske någon annan, samla upplysningar och riktiga omdömen om sin tid. Ulans sanniogskärlel, upphöjda karakter och oberoende ekonomiska förhållanden böra gifva åt hans skrifter ett stort förtroende. Grefve von Fersens efterlemnade historiska skrifter skola omfatta 6, högst 7 delar. Första delen, som kommer att utgöra omkring 135 ark, är redan lagd under pressen, utlemnas i bokhandeln i November månad inueY ide år och säljes till ett p f 2 Rdr 50 öre. Denna del behandlar tiden från Carl XII:s till Fredrik I:s död; 2:dra delen tiden från 1751 till slutet af 1756 års riksdag; 3:dje och de följande delarne omfatta Gustaf III:s regering, från denne konungs födelse intill slutet af 1789 års riksdag. Af den mängd offentliga handlingar, bref, uppsatser m. m., som finnas manuskriptet bifogade, skola endast förut okända och vigtiga såsom bilagor meddelas. De 2?:ne första afdelningarne äro skrifna på svenska. Detta är ej förhållandet med den afdelning, som behandlar Gustaf III:s tid; men utgifvaren bar ansett, att manuskriptet, ömsom skrifvet på franska, ömsom på svenska språket, borde utgifvas ensamt på detta sednare språk, hvarföre han ämnar öfversätta de franska delarne på svenska. Der företrädesvis vigtiga och betecknande drag förekomma, skall likväl, till yttermera visso, den franska texten tillika anföras. Stockholm i Oktober 1867. (16,501) P. A. NORSTEDT SÖNER.