Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 oktober 1867, sida 3

Miuneslista för jordbrukare i November 1867. (Ur Skaraborgs läns Hushållningssällskaps tidning.) Skörden af rotfrukter afslutas i början af denna månad. Härvid tages i betraktande huru länge de skola bevaras. De rotfrukter, som skola användas före Jul, kunna läggas i temligen stora högar med obetydlig betäckning, då deremot de rötter, som afses till vinter och vår, måste nedläggas med mycket större omsorg. ULtt godt sätt att till vårfoder bevara äfven hvita rofvor synes vara att behandla dem som surkål, d. v. s. skära dem i skifvor och lägga dem i en grop, som betäckes omsorgsfullt med jord. Vid nedläggningen bör tillses, att de tilltrampas hårdt, så att lutten uttränges. Företagets framgång beror på luftens fullståudiga utestängande. Sedan gropen är färdig och betäckt, bör uppmärksamheten fortfarande vara riktad på ifyllande af de sprickor, som uppstå genom jordens torkning. Till användande under vintern förvaras rofvorna på ett tillfredsställande sätt uti de vanliga högarne, som läggas 8 fot breda, icke tör spetsiga, och betäckas med halm, ris eller löt och jord. Då höstplöjningen är slutad, ener då densamma blir afbruten af vinter, är bästa och lämpligaste tiden för grusning af vägarne. Detta arbete bör icke försummas. Ett godt urval af grus är af största vigt. Gråstorsvor, fimmjord m. m. förvandlas inom kort till dy, som förderfvar en; alla fremmande ämnen böra derföre omsorgsfullt aflägsnas helst vid lassningen. Det är mycket bättre att i sandgropen arbeta något, för att aflägsna allt som kan skada vägen, än att påkosta detsamma transort och dessutom derigenom ytterligare förderfva igen. Af största vigt är att icke använda stora stenar. Dessa fördertva ovilkorligen alla vägar; äfven sådana, som utan dem skulle vara goda, blifva inom kort dåliga. Ivarje sten åstadkommer sin motsvarande grop, i hvilken sedermei samlas och grunden lägges till vägens Alla stenar, som äro större än hönsägg, böra lemnas i sandgropen eller krattas till sidan af vägen. I afseende å gräsvallarnes upplöjning tillråda vi stor försigtighet. Erfarenheten lärer, att de landtbruk, å hvilka utsträckt gräsodling finnes, äro mera lönande än de, å hvilka hufvudsakligen säd odlas. Vi äro fullt öfvertygade om att de klagomål, som ofta på senare tider höras öfver landtbrukets betryckta ställning, öfver jordbrukets otacksamhet, öfver det dyra arbetet, som borttager hela vinsten, m. m. till största delen hafva sin grund i ett förvändt brukningssätt och i bristande arbetsamhet. Genom en utsträckt gräsodling lägges grunden för en lönande sädesodling, för en lönande ladugårdsskötsel, för besparing i arbete och för ett lönande jordbruk. Det är mycket fördelaktigare att under denna eller nästa månad gödsla gräsvallarne än att plöja dem. Hösten är i vårt land lämpligast till grästältens gödning. Bästa gödningsmedlet är kreatursspillning. Om godseltillgängen icke medgifver användande af kreatursspillning på gräsvallen, så kan kalk, ben, pudrett, kompost, m. m. göra god tjenst. Mängden, som fördelaktigast användes, torde ofta bero på jordens beskafsenhet. om jorden är mager bör större qvantitet användas än om don är i godt skick. För den senåre anse vi minst 20 parlass gödsel, 40 tunnor släckt kalk, 6 ctr ben, 30 tunnor pudrett böra användas per tid. Enklaste sättet för gräsodli utsträckning är att dertill egna någon för gräsvö passande del af egendomen, skilja den från cirkulationen och odla gräs så länge det växer bra, hvarefter man plöjer denna del och använder en annan del till gräs, hviket i alla händelser böj gödas, så snart det odlas mer än 2 år och icke afses till betning. En riklig och stark utfodring under höstmånaderna är af stor vigt. Kreaturen sättas derigenom i stånd att förtära det gröfre foder, som framdeles kan gifvas dem. I alla händelser är nödvändigt att uppgöra en fodring, lämpad efter tillgången, genast börja använda hvad som kan behöfvas till