och Hazelius, hvilket af dessa sedrare hvar för sig besvarades. Följde sedan skålar för den nuvarande redaktionspersonalen och för en närvarande vän, som unI der förra tider tillhört denna personal. Slutligen proponerade general Hazelius en toast för hr Lindström, som denna dag jemväl fyllde sitt 51 år, och förenade dervälgång. På aftonen var en särskild fest anordnad för tidningens tryckeripersonal. Så långt Stockholms Dagblad. Dagl. Alleh:a sjelf meddelar några närmare detaljer rörande samma fest, sedan tidningen först aftryckt det lilla anspråkslösa annonsblad, dat. ,, 1767 den 20 Oktober, hvarmed denna tidning börjat sin rm hvilken sedermera vunnit sådan storhet. Rätt pikant är den redogörelse för D. A:s vexlande lefnadsöden, hvarmed dess nuvarande utgifvare, magister K. A. Lindström, inledde skålen för tidningens , minne och framtid. Den lydde sålunda: ,Dagligt Allehanda i Stockholm har, näst Postoch Inrikes Tidningar, äldre anor än någon annan tidning här i landet. Det firar i dag sitt hundraåriga jubileum. Dess första nummer utkom den 20 Oktober 1767. Det var då ett mycket litet blad, såsom här ofvan synes. Det innehöll utom annonser åtskilliga notiser i politieoch ekonomimål samt ,inlemnade artiklar, hvilka ofta voro temligen grofkorniga och skarpt gisslande. Sin egentliga karakter af ett annonsblad för hufvudstaden bibehöll tidningen ganska länge, och en af dess förre egare, statssekreteraren frih. Battram, erhöll år 1810 ett slags privilegium till införande af alla från stadens myndigheter utfärdade kungörelser. Efter herr Baitrams död 1823 öfvergick bladet genom köp till herr J. P. Theorell, som bekant, en frejdad litteratör och publicist. För honom blef det ieke länge tillfyllest att inskränka bladets verksamhet endast till kungörelser och annonser. Han försåg tidningen med en omsorgsfullt redigerad utrikes afdelning, en annan för inrikes nyheter från både hufvudstaden och landsorten; han började först af alla (1829—1830) att, innan riksståndens öfverläggningar ännu voro offentliga, meddela mer eller mindre fullständiga referat efter hvarje plenum, för att ej nämna flera af utgifvaren sjelt författade litterära uppsatser, med ett ord Dagligt Allehanda erhöll under hans tid en mera universel riktning. Detta hade till följd, att ett annat annonsblad, Stockholms Dagblad, uppsattes och i detta hänseende blef en farlig medtäflare. Af denna eller någon annan anledning försålde herr Theorell sin förläggarerätt från och med 1833 till herrar W. F. Dalman och N. Arfvidsson gemensamt, likväl med förbehåll af den förre utgifvarens värdefulla biträde såsom medarbetare. Tidningen antog derefter en mera uteslutande politisk och litterär karakter, och då utrymmet i hufvudtidningen icke medgaf införandet af utförligare uppsatser i dessa ämnen, fogades dertill ett tvenne gånger i veckan, under hr Dalmans ansvarighet, utkommande bihang eller aftontidning, hvilken upptog ensamt dylika artiklar, hvarigenom Dagligt Allehanda spreds äfven åt landsorten. Det lönar ej mödan att, såsom ordspråket lyder, tala om ,den snö, som föll i fjol. Eljest skulle vi väl kunna citera en hel mängd mer eller mindre märkliga åtal och indragningar, för hvilka, under den dävarande stränga regimen, Dagligt Allehanda blef föremål, och hvilka, bland annat, vållade, att, sedan de sannskyldige utgifvarne förklarats ovärdiga att utgitva tidningar, man måste engagera än den ene, än den andre ansvaringen. Ett par af de många åtalen, såsom alltför karakteristiska, kunna vi likväl icke underlåta att med ett par ord omnämna. Det ena hade sin anledning deri, att tidningen yttrar sig om en ,roffågel i öster, hvilket ansågs syfta på vår östra granne, och hvarför, såsom ,ledande till missämja med en utrikes makt, ansvaringen dömdes till och fick undergå 9 månaders fästning på Waxholm. Det andra, kanske ännu celebrare, bestod deri, att för införandet af en utaf den högt aktade Johan Gabriel Richert i de mest moderata ordalag författad petition — som öfver allt cirkulerade i landsorten, der erhöll tusentals underskrifter och sedermera ingafs till K. M:t — om en förändrad representation, grundad på den samfälda valprincipen, Dagligt Allehanda åtalades ,,såsom för smädelser mot Rikets Ständer. förklarades skyldigt af den då alltid tjenstvilliga juryn och dömdes att för detta brott böta 300 rdr!! Det var således icke utan vedermöda, som Dagligt Allehanda, hvilket aldrig) nedlät sig till skandaler eller mer eller mindre försåtliga anfall mot personer, kunde fortgå. Imellertid började man redan då att utvidga sjelfva hufvudtidningens utrymme, ech sedan herr N. Arfvidsson från och med 1840 lemnat redaktionen, fortsatte herr Dalman under ytterligare s ar tidningens ledning, biträdd af flera framstående litteratörer, bland hvilka, utom Theorell, må nämnas Onkel Adam — som är 1845 i Dagligt Allehanda törst upptog den sedermera i alla våra tidningar adopterade dreas Möller, Kjellman-Göranson m. fl. Från December 1847 öfvergick genom köp ggarerätten till hr H. Lindman, hvilken likväl under det oroliga året 1548 gaf tidningen en så radikal färg, att han icke blott förlorade Theorell och Dalman såsom medarbetare, utan nedsatte till den grad bladets anseende, att det var på vippen att upphöra redan i Februari 1849, såvida icke några pu liciringa uppoffring, upprätthålla detsamma, i förening med en från hr J. A. Walldens ofticin och på hans förlag under hr Dalmans ledning från d. 1 Juli 1848 utgifven tidning, som derefter från d. 13 Februari 1849 hvarje morgon utkom under titel ,,Morgonposten eller det Nya Dagligt Allehanda, om aftnarne benämd ,, Aftonposten, och hvilken hade till hufvudsakligt syfte att understödja det af K. M:t år 1848 framlagda liberala representationsförslaget. Då likväl detta förslag vid riksdagen hösten 1850 föll, öfverläts förlagsrätten till Dagligt Allehanda åt hr G. Lallerstedt såsom utgifvare af den förtjenstfulla tidningen ,,Bore, men efter ett år, då Bores redaktion från hr L J. Hierta tillhandlade sig förlagsrätten till Aftonbladet, försåldes i slutet af 1851 Dagligt Alleh:a till utgifvaren af ,,Svenska Tidningen hr öfverstelöjtnant Hazelius, hvars verksamhet i en fosterländsk, ehuru moderat-konservativ riktning numera allmänt och rättvist erkännes. Med December månad år 1859, då Svenska Tidningen upphörde, kötvertogs Dagligt Allehanda af ett bolag, som med början af Maj förra året omgestaltade sig till ett ordentligt aktiebolag enligt aktielagen, och som anförtrott redaktionen åt herr K. A. Lindström. Under denna senare tid har tidningen tid efter annan vuxit till dess närvarande ansenligt vidgade format och ståtliga utseende jemte en organisation med en talrikare redaktionspersonal, referenter i särskilda fack, inoch utrikes korrespondenter 0. s. v., hvarigenom bladet kunnat allt mer och mer motsvara allmänhetens stegrade fordringar medelst ett lika mångsidigt som omvexlande innehåll, på samma gång som det städse 2 1 dant AR med en önskan för tidningens fortfarande följetongen — P. Siljeström, P. O. Bäckström, An-) ——— OTOAFrS2?A-—-— O— — — T:—— — —W — UV! 00 bred rt tr OD 6 tr —— —— Kn Lo —7ne — — tetens frisinnade vänner åtagit sig att, med icke j