Finland. Pedagogiska föreningens centralafdelning hade den 8 dennes sammanträde, hvarvid bland annat förekom diskussion öfver det vid föregående möte bestämda ämnet: ,Hvilka handarbeten kunna med största fördel imöras i folkskolan, särskildt den lägre, der både gossar och flickor undervisas? Diskussionen rörde sig förnämligast omkring det mål, man skulle uppställa för detta arbete, om detta nemligen endast skulle afse att, såsom de Fröbelska öfningarne, öfva handen och ögat och utbilda formsinnet, eller ock afse att utbilda en för lifvet gagnelig arbetsförmåga och förbereda dem för något särskildt näringsfång. Såsom resultat af diskussionen framgick, att begge dessa mål skulle afses och barnen sålunda sysselsättas icke blott med formella öfningar, utan äfven med arbeten, hvilkas nytta de kunde fatta och hvilka redan i hemmet öfvades. Strumpstickning och söm vore arbeten, hvarmed flickorna sjelflallet borde sysselsättas. Svårare var det att utfinna passande arbeten för gossarne. Skollokalens beskaffenhet, skolans ledning af en lärarinna oeh elevernas tidiga ålder gjorde det omöjligt att i vidsträcktare skala införa träarbeten. — Slutligen stannade man dock vid att rekommendera flätningsarbeten med papper, bast, halm och lister såsom material, samt dessutom nätbindning såsom de lämligaste arbeten på sjelfva skolan. Men man ansåg, att skolan dock på lämpligt sätt borde uppmuntra eleverna att i hemmet sysselsätta sig med hvarjehanda mindre träarbeten. — Kejs. finska hushållningssällskapets sekreterare, hr J. Alfthan, som af sällskapets bestyrelse utsetts att, i öfverensstämmelse med af honom uppgjorda förslag, företaga en resa till norra Tyskland, för att undersöka huruvida afsättning der kunde vinnas för af allmogen i Finland tillverkade gröfre halfoch helylleväfnader, har straxt derpå per telegram från Helsingfors erhållit anbud att på samma gång i ungefär samma syfte, eller för att söka förskaffa afsättning för finska handslöjdalster, på statens bekostnad verkställa en resa jemväl till Östersjöprovinserna. — Rågbrodden i Uleåborgs län är, enligt O. W. S., af högst olika beskaffenhet. Hvad som besåtts med garmualt utsäde är någorlunda, ställvis äfven rätt dugligt; men der nytt utsäde användts, der kan man knappt urskilja brodden, Deraf kan