om r UTRIKEN Dagens post. ITALIEN. Tvenne mycket vigtiga telegrammer hafva antydt, det en fransk ockupation skall vara nära förestående. Det ena meddelar, efter den franska ,Temps, att den franska regeringen redan i Biarritz skulle hafva beslutat att intervenera i Rom. Den andra berättelsen stödjer sig på en skrifvelse till ,,Times, enligt hvilken kejsar Napoleon skulle hafva gjort italienska regeringen ett nligt meddelande om, att han skall besätta Rom, i fall Septemberkonventionen blefvo kränkt. , Times hoppas, att kejsaren härvidlag skall beinka sig väl, men uppmanar på samma gång Ilatuzei att skyndsamt besätta Rom, samt , at sis af ful nolikhet förfara på detta sätt, enär den nära nog icke har nen oupp af de tvenne anförda telegrammen verkligen skul sen ett tecken till, att det klerikala parc (som a underhandlingarne på baändade sakta. Det är all sanför, att italienska regeringen skall annat val, eftersom insurrektiovörligt tilltager. Ifall innehållet e bekräfta sig, är detta oncklii denna fr äfven har ett stöd i Dr dre lyck slut. Nya underrättelser bekrväfta ständigt, att insurrektionen vinner framgång. Så hafva insurgenterna besatt en stor del at provinsen Frosinone, från hvilken de päfliga trupperna dragit sig, nästan utan motstånd. Den officiösa ,,Osservatore döljer icke, att sinnesstämningen i italienska armbeen är mycket tvifvelaktig, och anför som bevis härpå, att ett italienskt regimente, som på jernväg passerade en del af det påfliga området, sjöng en bekaut nationalsång, som börjar med orden: ,,Låtom! oss draga till det heliga Rom! I en korrespondens från Paris af d. 14 dennes till ,Indep. belge heter det: ,, Alt flera och starkare frivilliga skaror samla sig vid gränsen; ungdomen från alla trakter af halien tillströmmar, för att ställa sig i de stridandes leder. Från korli drogo i går 100 unga män till gränsen; från Jaenza 250. Gränsdistrikterna likna en ström, färdig att svämma öfver bräddarne. Mer n 1,000 garibaldiner hålla bergen besatta söder om Subiaco, Camerata och Cervera, andra band koncentrera sig i trakten at Prosinone och Velletri. Af andra berättelser ser man, att öfverbefälet öfver insurrektionsarmåön är öfvertaget af öfverste Acerbi, som förlidet år stred under Garibaldi i Tyrolen och för närvarande är medlem af deputeradekammaren. Acerbi har från Torre Alpino den 9 dennes utställt en proklamation, i hvilken det heter: ,, Soldater! Vi hafva skyndat hit, för att understödja ett folk, som reser sig vid minnet af sin stora forntid och kräfver sin frihet tillbaka ur en despotisk och barbarisk regerings hinder. Vi veta alla, att Rom är värt fäderneslands ärevördiga moder, samt att Italien icke kan bestå utan Rom. Det är vår uppgift att gifva det förtryckta romerska folket sin frihet tillbaka! ... Låtom oss på nytt visa, att vi, som revolutionens soldater, äro uppfostrade i den store läromästaren Garibaldis skola, samt att vi tillika äro civilisationens soldater. Låtom oss vara högsinnade, äfven mot fiendtliga legotrupper. För oss äro alla italienare bröder, som skola deltaga i glädjefesten, då fäderneslandet är befriadt. Om romarne från kapitolium proklamera , det fria och eniga UItalien, skola kommande slägten nedkalla sin välsignelse öfver oss! ÖSTERRIKE. De 25 biskoparnes adress till kejsaren om konkordatets upprätthållande väcker fortfarande liflig rörelse. A ena sidan möter sjelfva önskan härom ett allmänt mot-ic ouyn de Llvws) har haft ett minigt inflytande på kejsarens be