UTRIKES ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves den 10 dennes til ,Sudd. Presse: ,,Det högre klereciets utfall mot kommunalbestyrelsens i Wien och deputeradekammarens ädla sträfvanden har omsider väckt en häftig rörelse. Kommunalbestyrelsens motadress till kejsaren finner allmänt bifall och verkar uppmuntrande på alla; man ser nu i denna korporation en verklig representation af hufvudstadens innevånare, af hvilka den öfvervägande majoriteten står på en upplyst ståndpunkt i religiöst afseende. Adressen förkastar theorien om ,,en allena saliggörande kyrka-; skarpt och slående tillbakavisas biskoparnes försök att identifiera religionen med kyrka, dogm, clerus och katholisism, och otvetydigt uttalas det. att ett presterskap, som af princip står utanför samiljelifvet, är ur stånd att förstå samhällets högsta och heligaste intressen. Kommunalrådets i Wien adress bryter, kort sagdt, icke endast med theorien om, att de religiösa angelägenheterna icke röra lekmän, utan deruti bestrides äfven klereciets kompetens att ordna desamma Åtskilliga symptomer tala för, att vårt aristokratiska episkopats försök att rubba rikskanslerens ställning fullkomligt misslyckats. Man har förgäfves sökt hindra de planer, som han båller på att sätta i verket både inåt och utåt. Kejsaren kan icke heller hysa något särdeles förtroende till män, som icke af patriotism låtit afhålla sig ifrån att utan skäl framkalla nya konflikter, och detta oaktadt att de svårigheter, som redan förefinnas, äro så stora, att de sätta thronens och rikets existens i fara. I en skrifvelse från Wien den 11 dennes till nämnde tidning tillägges: ,Kejsaren kom i dag på morgonen tillbaka från Ischl, och han hade redan på förmiddagen en lång konferens med baron Beust. Den sistnämnde begaf sig direkte från slottet till deputeradekammaren och yttrade, under intrycket af audiensen, till en af sina vänner: ,, Vi skola revidera konkordatet med Rom, ja, till och med emot Rom, om det måste så vara.