Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 oktober 1867, sida 2

blottade på allt. Denna provins är emellertid en af de rikaste och en af dem, i hvilka nöden är minst kännbar. Dagens post, TYSKLAND. Proy.-Corresp. meddelar följande om nordtyska armöens styrka och indelning. Tills förlidet år omfattade preussiska krigshären 9 armåekårer, nemligen gardeskåren och en armökår för hvar och en at de 8 provinserna. Omedelbart efter rikets utvidgning upprättades 3 nya armökårer, nemligen en för Slesvig-Holstein, en för Hannover och en för Churhessen och Nassau. Sedan den tiden har det blifvit bestämdt, att nordtyska förbundets krigsstyrka skall organiseras som en enhet i öfverensstämmelse med den förra preussiska armåens organisation, och dessutom hafva de flesta mindre stater i nordtyska förbundet (Oldenburg, de thåringska hertigdömena och furstendömena, Anhalt och hansestäderna) afslutat särskilda öfverenskommelser med Preussen, hvarigenom deras trupper utan vidare omständigheter upptagas i preussiska armåen. Förbundshären består nu af gardeskåren och 12 armåkårer, nemligen: 1) provinsen Preussen; 2) Pommern; 3) Brandenburg; 4) provinsen Sachsen med Thäringen och Anhalt; 5) Posen och Nederschlesien; 6) Schlesien; 7) Westphalen; 8 Rhenprovinsen, Hohenzollern och Mainz; 9) Slesvig-Holstein och Mecklenburg; 10) Hannover, Oldenburg och Braunschweig; 11) Hessen-Nassau, Sachsen-Weimar och Hessen-Darmstadt; 12) konungariket Sachsen. Arm6-kårerna — med undantag af gardeskåren — äro två och två sammanslagna till 6 armafdelningar. IIvarje armekår har två divisioner; endast den 11:te kåren har tre, enär den hessen-darmstadtska divisionen är införlifvad med den. Vid gardet och den sachsiska armåkåren utgör kavalleriet en särskild division, men för öfrigt består hvarje division af 2 brigader infanteri och en kavalleribrigad. Hvarje armåkår har åtminstone en jägarebataljon; 9:de och 11:te hafva två, 10:te har tre sådane bataljoner. Af artilleriet har gardeskåren och hvardera af de första 8 armökårerna en fullständig brigad (ett fältoch ett fästnings-artilleriregemente); 9:de armökåren har blott ett fältregemente och en fästningsafdelning (icke fullt ett regemente); 10:de och 1l:te hvardera endast ett sältregemente. Slutligen har hvarje armekår en pionnieroch en tränbataljon. ITALIEN. Underrättelserna från Rom antyda, att insurgenterna på det påfliga området icke endast vunnit i numerisk styrka, utan äfven i organisation. Den 13 dennes har en sammandrabbning egt rum mellan de håfliga trupperna och friskarorna under Menotti Garibaldi vid staden Nerola. Menottis skaror lära dagligen förökas med frivilliga, som tillströmma från landets alla trakter. Menotti Garibaldi berömmes som en djerf och listig guerillachef, hvilken är sin far värdig. Han lärer flera gånger varit i Rom, förklädd till prest, och inledt underhandlingar med aktionspartiets chefer. Emellertid vill det af dagens telegram synas, som om friskarorna äfven haft en förlorad drabbning, samt — hvad värre är — Nenotti Garibaldi blifvit sårad. Det samlade antalet frivilliga uppgifves nu till 15,000. Man motser de italienska truppernas inryckning i Kyrkostaten så att säga hvarje dag. De påfliga truppernas styrka uppgifves i de officiösa tidningarne till 10,596 man, hvaraf 8,265 man äro koncentrerade i Rom, 477 man i Viterbo, 577 i Civita Vecchia, 200 i Velletri o. s. v. Den romerska garnisonen har på sednaste tiden nästan dagligen utryckt på rekognoscering. Från Neapel meddelas, att rörelsen nu äfven börjar utbreda sig i södra Italien, samt att man inom kort tid skall få höra talas om betydliga friskaror, som framrycka mot den päsliga sydgränsen.Giornale di Napoli vill veta, att en stor del af insurgenterna redan är väpnad med preussiska tändnålsgevär. Från krigshamnen vid Neapel hafva flera fullt utrustade fregatter afgått till Spezzia, som man tror för att vara tillstädes i tall händelserna skulle taga en oväntad vändning, och om den franska eskadern skulle få order att begifva sig till Civita Vecchia. En del yttranden i de franska tidningarne France och ,Patriet hafva väckt mycket uppseende och stort missnöje i Italien. Den förstnämnda tidningen förklarar nemligen, att de italienska truppernas inryckaing i päfvestaten skulle betaktas som ett brott mot ingångna törpligtelser och genast framkalla en intervention från Frankrikes sida; ,,Patrie har yttrat ungetär detsamma och tillade, att Frankrike af många vigtiga skäl vore nödsakadt att uppträda fiendtligt mot ett sålant handlingssätt. Dessa hotelser om en wventuell fransysk intervention i romerska rågan begagnas nu at aktionspartiet att tterligare reta sinnesstämningen. Det innes till och med dem, som påstå, att ranska regeringen dermed icke afser aniat än att drifva rörelsen i Italien till sålan höjd, att det blir tydligt för hela erlden, huru päfvedömets verldsliga makt cke längre kan räddas. I hvarje sall hafa de franska officiösa förkla ringarne fullomligt förselat sitt mål, i fall man med lem beräknat att nedtrveka stmningen;