Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 oktober 1867, sida 3

:; Blandade ämnen. Ryska seder. En ung man från Ve hersborg, som vunnit anställning i Ryss land, berättar från detta land bland an nat följande: Här i Ryssland, åtminstone på landet, förrät karlar kammarjungfrusysslorna. Maten är utmärk bra, men i stället för kafie drickes här tå öfver allt af fattig och rik samt under alla tider af da gen — det är, utom bränvinet, det enda hvarp: ryske landtbrukaren rumlar — dock inbegripe jag häri ej vinet, som mycket brukas vid mid dagsbordet. — Jag har varit i kyrkan och bevi stat en grekisk-katolsk gndstjenst, hvilken före kom mig föga uppbygg Hela messan bestå deri, att presten går till hvarje helgonbild, sjun ger och korsar sig samt har ctt rökelsckar i han den, och åhörarne stå och åse detta, under det d göra korstecknet. Nattvarden består deri, att hva och en går fram och tar sig efter behag en br: stor hvetebulle, öfver hvilken presten rökat ocl gjort korstecknet. Något vin syntes ej till. Kyr korna hafva inga bänkar, utan hvar och en kom mer, står och när och huru som helst. Ny ligen bevistade jag grefvens förvaltares dotter bröllop med middag och stor bal. Ett bröllop ef ter grekisk-katolska ritualen är högst olika bröl lop i Srerge. Presten har ett band, förmedels hvilket han sammanknyter kontrahenterna; der efter leder han dem i detta band såsom ett kop pel; till sist kysser han båda och såväl han son de göra korstecknet. Jag deltog i dansen, ehurt jag ej kunde säga ett ord till de damer, son jorde mig den äran; jag var lik en automat; de sågo på mig och jag på dem. — Kyssen spelar Ryssland en stor rol; såval karlar som fruntimmer kyssa hvarandra. Det behöfs endast att mar dricker en ryss till (klingar med honom), så räcker han sina väldiga läppar fram till en kyss. Väderleksspådom. Väderleksspäåmannen N M. 1. i Helsingborg låter verlden veta, att 186 års skörd blir ovanligt ymnig — detta, ehuru stark nederbörd kommer att råda, att man ej på 50 år, med undantag af 1841, sett maken. — Slår det ej fel, så slår det säkert in. Dödsstraffets afskaffande förordas lifligt aj en i Rotterdam utkommande tidning, hvilken såsom ett hufvudsakligt argument härför åberopar den penningebesparing, som derigenom skulle vinnas. Justitieministerns budget för 1868 upptager nemligen i lön och pension till skarprättarne en summa af 7,046 fl. Då nu i Nederländerna dodsstraflet i genomsnitt blott verkställes en gång hvart tionde år, så kostar hvarje afrättning 70,46 fl. ensamt i skarprättarelön och oberäknadt öfriga omkostnader. En straffånge kostar staten dagligen 50 ets; hålles han nu 20 år i fängelse, hvilket måste antagas såsom maximum, så blir kostnaden 3,650 fl., eller omkring tjugondedelen at hvad den afrättade kostar. Alltså — Åbronautiska Föreningen i London ämnar i Maj nästa år föranstalta en utställning af maskiner och apparater, modeller och ritningar, som hafva afseende på lufi ingen. Samtidigt härmed komma flera pri alt utsättas, deribland ett åt den förste, som från en bestämd plats på kontinenten uppnår England, utan att på nytt ylla ballongen, och ett annat för en liknande resa rån Amerika till England. För en bestämd färd nom sjelfva England är en mindre summa anslagen. Om den operation, som konungen nyligen unlergått, berättas, att II. M:t fick kloroform, men vaknade en stund derefter till fullt medvetande, då van lärer hafva utropat, att han den dagen icke nedgåfve någon operation. Denna hade emellertid edan försiggått, churu konungen derom var fullcomligt okunnig. Följderna af att besöka harpluft visade sig Lördags i Helsingborg, då ett utslag afkunnades mål mellan en biljettförsäljare Holst och en f. d. anjunkare Hasselgren, i det den förre dömdes att ör förolämpning böta 10 och den sednare för missvandel 75 rdr rmt. IIvad vittnesersättningen anick alades Holst att betala ett vittne och II ren de öfrige. Hvad kostnader parterna i frigt och för målet hatt få de vidkännas hvar sina. Fornsaker. På Fannerups mark, norr om injön Kolind Sund i Danmark, blef nyligen en liten rathög undersökt. Den inneslöt en omkring 7 Inar lång, 3 alnar bred och 2 alnar hög ,jättetuga!, i hvilken både takstenarne och ändstenarne oro borttagna. Indast s stora stenar, ordnade i venne parallela rader (5 stenar i den ena och 3 den andra), funnos qvar och bildade väggarne not söder och norr. Rummet mellan dem, den gentliga jättestugan, var uppfylldt med jord, bottin var belagd med stora handstenar, och på åtkilliga ställen funnos menniskoben, af hvilka de esta voro obrända. I, vestra ändan lågo en hufvudil samt följande saker af flinta: flera vackra ilar, slipade på bredsidorna; en mycket vacker mahnejsel, slipad ötveralit; en bladformig. Pilspets m. samt ett något skadadt kärl at bränd lera, i och utvändigt försedt med prydnader. Nytt för skeppsredare. Enligt cirkulär från rr Rucker Oftor C:o, en i London varande väklaretirma, som alslutar de flesta guanobefraktingar. har förslag till peruanska regeringen blifit at herr R. II. Beddy C:o i Lima framstäldt tt mot billiga vilkor åtaga sig under 5 fi r sartygs-lastningar med guano vid Chinchasöarne å hallva antalet lastningsdagar, mot hvad hittills rukligt varit och i uppgjorda certepartier blifvit tipuleradt. Antages detta törslag, vunnes för faryogen en stor besparing i tid och kostnader. Vangen hatva tillförene för dylika lasters intagande tgått tre månader och derätöfver, alltefter fartyens storlek. Förslagets antagande skulle desstom också göra slut på det af nuvarande lastingsentreprenörer bedrifna prejerisystem, att,ehuru ;rhållandena på platsen tillåta lastningarnes fullordande på kortare tid än i certepartierna såsom htimatum saststäldt blifvit, qvarhålla fartygen på stningsorten till sista dagen, eller nödga dem att red kännbara uppoffringar friköpa sig från ett jr lastens intagande obehöfligt antal liggedagar. örslaget är af en sådan vigt för en betydli f Sverges sjöfart, att resultatet af det udat 1 ban annat 4 NCNrNl