gelse vare sig teologisk eller politisk, skulle man genom sammanställandet af dessa yttranden lätt kunna komma till den slutsatsen, att den hädangångne prelaten i lifstiden ogillade det kungliga representationsförslaget, som kort efter hans död antogs af riksdagen,: och att den af förf. anförda omständigheten, att han från sin sjukbädd uttalade , varma välgångsönskningar för detsamma, blott innebar, att han i Jikhet med mången annan fosterländskt sinnad motståndare till detta förslag, önskade, att, om det komme att gå igenom, utgången måtte visa, att hans farhågor varit ogrundade. Det är emellertid alldeles otvifvelaktigt, att Thomander lifligt önskade, att detta förslag, som dock till sin natur var så vidt skildt från den representationsförfattning, som han tillförene förordat, måtte antagas, ty den helsning, hav från sin sista sjuksäng skickade till det möte i Lund, som skulle uttala sig i representationsfrågan, innehöll detta karakteristiska kraftuttryck: , Om jag hade femtio röster, skulle jag afgifva dem alla till förmån för förslaget. A.