Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 oktober 1867, sida 2

En dyr försummelse. D. Nr innehälla följande pikanta utredning af ,den abyssiniska frågan!: England rustar ut ett krigståg mot konung Theodor af Abyssinien. Txpeditionen skall bestå af fyra fullständiga och starka regementen, af kavalleri, artilleri, ingeniörer, hästar, tross, ammunition och proviant för flera månader. Parlamentet sammankallas till ovanlig tid för att bevilja penningar — säkerligen icke mindre än åtskilliga millioner svenska riksdalrar. — Blod kommer att flyta, engelsmännen skola med kulor och kartescher, Enfieldsgevär och revolvers göra ända på åtskilliga tusental nästan obeväpnade och nästan oklådda män af den ståtliga abyssiniska stammen ... Och hvarföre allt detta? Jo, derföre att när konung Theodor af Abyssinien år 1862, då engelske konsuln Cameron hade gifvit nämnde regent något hopp om att England skulle bemedla i en tvist mellan honom och egyptiska regeringen, och då konung Theodor för att vinna en sådan bemedling hade skrifvit ett bref till drottningen af England, och konsul Cameron hade skickat detta bref på så osäkra vägar, att det kom först efter 6 månader (i Juni 1863) fram till engelska utrikesdepartementet — så hände att hrr besattningshafvande i utrikesdepartementet kastade undan brefvet från den i ordets begge bemärkelser vilde konungen, utan att svara derpå. Väntan på svar blef konung Theodors unga blod för lång. Han, en ,Herrans smorde så godt som någon af ,,bröderne och ,,kusinerne i Europa, fann sig med rätta djupt kränkt af en ohöflighet, som icke ens en enskild man skulle ha tillgifvit. Uan blef ond på allt hvad engelsnän hette. I första rummet ådagalade nan detta mot konsul Cameron, i det han lit håkta honom och hela hans hus. Pörst i Februari 1864 kom ett bref ned underrättelse härom till det engelska ttrikesdepartementet. Nyheten att åtskiliga engelsmän voro häktade och misssiandlade af hans abyssiniska majestät pridde sig. En ledamot af underhuset mställde offentligt en förfrågan till miustrarne. De kunde icke svara genast, nen man började leta i utrikesdepartenentets gömmor och fann der det förakade brefvet. Då man gaf svar derå, var det för sent. ameron hålles fången ännu; och med ett rig måste Englands folk plikta för sina iplomatiska tjenstemäns högmod och förumlighet.