MN UTRIKES, FRANKRIKE. . Moniteur omtalar en färd, som kejsarinnan och den kejserlige prinsen företagit från Biarritz den 3 dennes, under hvilken de varit utsatta för en ganska stor fara. De hade nemligen på ett litet fartyg gjort en utflykt till Fuentasabia, och derifrån till Saint-Jean de Luz, der kejsarinnan och hennes son ville gå i land. Men just vid infarten tog lotsen miste om vägen; det lilla fartyget stötte på grund, hvarvid den beklagliga händelsen inträffade att lotsen föll i sjön och fick hufvudet emellan fartyget och en sten, till följe hvaraf han dog natten derefter. Journal des Debats uttalar sig i en lingre artikel för modifikationer i September-konventionen och söker bevisa, att detta fördrag ingalunda motsvarar de hysta förhoppningarne, att påfliga regeringen skulle försona sig med Italien, samt att denna konvention skapat en situation, som icke erbjuder några fördelar, utan i stället är full af faror. Italienska regeringen har både under Lamarmora, Ricasoli och Ratazzi försökt allt för att åstadkomma ett närmande till Rom. Men alla dessa bemödanden hafva misslyckats, och sednast har vaticanen hotat med sina bannstrålar dem, som — på grund af italienska regeringens derom utfirdade dekret — skulle vilja tillhandla sig kyrkogods. September-konventionen har således, enligt Journal des Debats, icketjenat till någonting, och försöket har endast framkallat faror. Det är icke rätt länge sedan, då Ratazzi yttrade, att den tid snart skulle komma, då Frankrike och Italien skulle hafva gemensamt intresse att revidera konventionen. ,,Profetian — yttrar ,,Journal des Debats — var riktig, och detta ögonblick synes nu vara kommet. Men Italien skallicke gifva sitt bifall till denna revision, utan att det finner sin fördel dervid. Italien har aldrig förbrutit sig emot Frankrike. Detlemnade år 1859 Savoyen och Nizza i skadeersättning, och Italien lopp fara 1862 att döda sina hjeltar för att förekomma en konflikt mellan fransmän och italienare. Oaktadt deputerade-kammarens votum om Rom som Italiens hufvudstad, har regeringens säte blifvit förlagdt till Florens. Det är sannt att det låtit understödja sig af Preussen, för att befria Venetien, men man fann det här på sin tid angenämt, att en annan makt fullbordade programmet: Italien fritt ända till Adria! I