ver golsvet, helt nära aktern, hvilande i lämpliga lager och försedd) med vefvar, ställda i olika riktningar och förenade med närmast vibrerande häsarm genom vanliga sammanbindningsstänger. Ett koniskt hjul, fästadt vid inombordsändan af propelleraxeln och ingripande i ett likadant hjul tästadt vid vefaxeln, fullbordar anordningen. Det är klart, att då longitudinal-stängerna successivt efter hvarandra påverkas af manskapet, gifves åt vefaxeln en half omsvängning, dervid anordningarne för att passera centrum äro lika som å vanliga encylindriga ångmaskiner. Det behöfver knappast anmärkas, att detta sätt att använda handkraften ganska nära liknar rodd, med den väsendtliga skilnaden likväl, att handledens ansträngning, härledande sig från den oupphörliga snedvinkliga rörelsen i handleden, undvikes, enär handtagen å häfarmarne alltid bibehålla sitt parallela läge. Att handens och armens tyngd uppbäres af handtaget, bidrager att göra arbetet mindre ansträngande än rodd. Arrangementet för användning af ånga i stället för handkraft är mycket enkelt. En liten ångpanna är placerad på det utrymme, som lemnas mellan det sista paret säten, i närheten af aktern, vefvarne och de förut omnämnda sammanbindningsstängerna. En direkt verkande ångeylinder är fästad horisontelt på hvardera sidan om pannan med vanliga sammanbindningsstänger för vefvens kringvridande, dervid handkraftsmekanismen förut blifvit fränskiljd. Propellern är helt och hållet af smidt jern, sex fot i diameter. Bladen äro af vårt ryktbara , Washington Iron, endast treqvart tum tjocka vid centrum, aftagande till tre åttondedels tums tjocklek vid periferien, med skarpa eggar, för att erbjuda minsta möjliga motstånd då de passera vattnet. Propelleraxeln är af stål — — Sannolikt har aldrig tillförene någon propellermaskin blifvit konstruerad, i hvilken friktion och skadligt motstånd ha så fullständigt blifvit reducerade till ett minimum som i lenna maskin — modelldritkraften för len svenska 15-tums-kanonbåten.