Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1867, sida 3

lägenheter, ha i de flesta europeiska kulturländer ett betydligt antal kassor för sjuka och ålderstigna personer, tillhörande de arbetande klasserna, blifvit inrättade. Genom vissa på bestämda tider utgående mindre bidrag till en sådan kassa kan den obemedlade arbetaren försäkra sig om en utväg att, utan ett förödmjukande anlitande af fattigvårdens eller den enskilta barmhertighetensunderstöd, genomgå den tid, som eljest skulle blifvit dubbelt tung och dyster för honom. Han har full rätt att fordra bidrag af de kassor, hvartill han gjort inbetalningar, och medvetandet derom måste under den tid han ännu är frisk och arbetsduglig utöfva ett stärkande och uppmuntrando inflytande på honom, samt väcka och underhålla den sjelfkänsla och den frimodighet, som äro önskvärda hos hvarje medbergare, då deremot den tröstlösa tankan, att fattigvården eller den enskilta välgörenheten måste anlitas, så snart arbetskrafterna tryta, icke kan annat än inverka nedslående, enerverande och demoraliserande på arbetaren. Dertill kommer, att frestelserna för honom att genom lagstridiga handlingar förvärfva sitt lifsuppehälle mäste vara starkast, då hans tillgängar uttömts under en sjukdom, och att derföre kassor, som asse att meddela bidrag åt sjuka delegare af de lägre klasserna; måste direkt medverka till brottens förminskande och särskilt på stöldernas. Huru ofta finner man ej, att husfadrens sjukdom varit anledningen till någon af familjemedlemmarnes intrång i eganderätten, emedan andra medel att afvärja den bittra nöden saknats! Att inrättandet af sådana kassor är, i följd af det här påpekade faktum, i hela samhällets intresse, torde ej kunna bestridas. Men det är detta naturligtvis äfven, emedan derigenom tiggeriet betydligt inskränkes, och fattigvärdens understöd mindre tages i anspråk, då arbetaren, när han blifver sjuk eller orkeslös, kan betjena sig af den kassa, hvari han genom sina insatser blifvit delegare. Det behöfver väl näppeligen framhållas, att sådana inrättningar äro lika vigtiga och fördelaktiga för qvinnor som för män. För både gifta och ogifta arbeterskor kan en sjukdom genom sina följder i ekonomiskt hänseende bli i högsta grad förderflig; den genom sjukdomen vållade nöden har ofta fört dessa till samfundets drägg. Och huru mycket lättare skulle ej ålderdomens börda bli äfven för dem, om de under sin kraftfullare ålder genom insatser i dylika kassor förvärfvat sig rätt till årliga inkomster, som, ehuru ringa, dock för personer i deras lefnadsvilkor äro af stor betydelse. Det arbete, som vi härmed anmäla, förtjenar deras synnerliga uppmärksamhet, hvilka nitälska för bildandet af detta slags inrättningar, som äro egnade att utöfva ett så fördelaktigt inflytande på de arbetande samhällsklassernas ekonomiska ställning — ja, på deras sedlighet, familjelif och alla förhållanden inom staten. Förf. hvars företag underlättats genom upplysningar, som beredvilligt meddelats honom af auktoriteter och privata sällskapsbestyrelser, framställer 1 första rummet dei flera kulturstater existerande sjukoch ålderdomsförsörjningskassornas gagn och vigt, i andra deras historia och i tredje det sätt, hvarpå de böra organiseras. De statistiska tabeller, som meddelas i sammanhang med den historiska öfversigten, äro väl värda att taga i närmare betraktande, och förf:s egna organisationsförslag torde kunna läggas till grund för liknande assurance-institutioner äfven i vårt fädernesland, om än med en och annan förändring med anledning af skiljaktigheten i lokala förhållanden. A. — — j -Xni——