Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1867, sida 1

(14,869) UTRIKES, FRANKRIKE. Med mer än vanlig spänning motser man sde beslut, som kejsar Napoleon skall taga si Biarritz efter öfverläggningarna med Lonllier, Lavalette och den italienske ambassadören Nigra. Till ,,Köln. 2eit. skrifves. från Paris den 3 dennes: ,,Om man skall tro de rykten, som här cirkulera, håller man på i Biarritz att utarbeta ett program, som omsider skall göra ett slut på ovissheten i afseende på den franska utrikespolitiken. Detta program skall om få dagar utfärdas i form at en cirkulärskrifvelse till Frankrikes representanter och mycket energiskt uttala sig emot hvarje sträfvande från Preussens sida att underlätta de tyska sydstaternas inträde i Nordtyska förbundet. Det heter till och med, att konungens af Preussen resa i Sydtyskland i denna cirkulärskrifvelse skall betecknas som ,anstötlig. Ehuru dessa meddelanden härröra från tillförlitlig källa, torde det likväl vara rådligast att upptaga dem med mycken försigtighet, isynnerhet då allt beror på en mans lätt föränderliga beslut. Emellertid antyda de militära åtgärder, som nu sättas i verket, derpå, att man icke anser det omöjligt, att allvarsamma händelser snart skola inträffa. Rustningarna påskyndas med förnyad ifver, men icke nog härmed: man erfar, att krigsministern skall inkalla alla permitterade officerare under förevändning af en inspektion. Östarmöen (om man så vill kalla de i östra provinserna uppställda 120,000 man) är fullständigt beredd till strid; fästningarna inspekteras i dessa dagar af general Frossard och kunna på få dagar sättas i försvarstillstånd. I de officiella kretsarna tror man, att Preussen omsider skall beqväma sig till att ordna frågan om fästningarna Mainz och Rastadt, som säges vara bragdt å bane i nämnde cirkulärskrifvelse, på samma sätt som den luxemburgska frågan. I en annan skrifvelse till ,, Köln Zeit. meddelas, att marskalk Niel anordnat, att det inkallade reserymanskapet för 1866 icke som annars skall företaga sina öfningar för sig, utan straxt fördelas på regimentena i linien och exercera tillsammans med linietrupperna. Tidningen ,,Libert meddelar, att chevallier Nigra af Ratazzi erhållit order att för franske kejsaren förklara, det italienska kabinettet icke längre är i stånd att hejda aktionspartiet, samt att en snar och radikal lösning af romerska frågan blifvit en ovilkorlig nödvändighet. Ungefär på samma sätt uppiattar ,Indep. Belge ändamålet med Nigras resa till Biarritz. Den omständigheten, att rörelsen i Italien fortfar med oförminskad styrka samt att de italienska trupperna söka undgå hvarje blodsutgjuteke, bidrager likaledes att bekräfta förmodan, det jäsningen icke är Ratazzi ovälkommen. Från Florens berättas, att en af Garibaldis vänner, baron Nicotera, skall ställa sigi spetsen för upproret, så länge Garibaldi sjelf är frånvarande. Den eventualitet, hvilken betecknas som den troligaste, om det nuvarande tillståndet fortfar, är, attitalienarna skola besätta de sex romerska provinserna utan afseende på Frankrikes motsägelser. Ett karakteristiskt tecken på sinnesstämningen hos folket är det faktum, att en stor folkhop i Neapel vid underrättelsen om Garibaldis arrestering skyndade till franska konsulatet för att gifva sin harm luft i obehagliga demonstrationer. Då detta blef förhindradt, drog massan till preussiska konsulatet under ropen: ,,Lefve Preussen! Lefve vår allierade! Lefve Bismarck ! Den förre finansministern Achille Fould afled natten till den 6 dennes. ITALIEN. I ett telegram från Florens den 5 d:s heter det: ,,Insurgenterna hafva slagit de påfliga trupperna vid Bagnatea. Vid Sobina och och Wallentano hafva två andra träflningar förekommit, hvilka utfallit till fördel för insurgenterna. Ett insurgentband, som inträngde i Sabina, blef sprängdt vid Moricone. På gränsen af Abruzzerna har uppror utbrutit. Insurgenterna hatva i trakten af Frosinone haft en för dem