Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1867, sida 3

gagnat baden, och ortens innevänare, en numerär, s8om just icke tyckes antyda, att det frejdade namnet, enligt insändarens insinuation, endast är en skugga. Hvad badbolaget och samhället gjort för badorten är mera än något annat, med så steril natur som här, har gjort, åtminstone kan Lysekil, hvad dylika uppoffringar och kostnader beträffa, omöjligen i en ,,opartisk domares ögon mäta sig med Strömstad. På det ovanligt stora torget finnes en vacker, lummig park, hvari badgästerna kunna promenera, afhöra musiken ocb träffa hvarandra. — Hvar finnes någon motsvarande på Lysekil? har Lysekil att erbjuda något liknande ,,Laholmen, med sina planteringar, sin nätta och snygga restauration, med sina skuggiga löfsalar hvarifrån man har utsigt åt hela bamnhasinen och kajen med alla sina små båtar tätt nedanför? Har insändaren sett den mur som är anlagd mellan badhusen och Laholmen, hvarinnom man genom fyllning inkräktat från saltsjön en betydlig yta, sammanhängande med tullbryggan och hvarå en större park skall anläggas och genom sprängning vid södra udden af Laholmen, sammanbindas med denna? I den så kallade bugten, der för några år sedan blott var en ojemn strand, hvarest vågorna vid storm gingo upp till husen, är nu anlagd en prydlig kaj, och innanför densamma har genom fyllning bildats ett stort jemt torg, der många af badgästerna om aftonen kastade volant, fiskade småfisk vid kajen eller roade sig på annat sätt; planen utanför nya badhuset är planerad, inhägnad och planterad; ny bro är anlagd för att ätta kommunikationen mellan tullbryggan och udden för de badgäster, som önska bo derstädes; på norra sidan af staden är anlagd en lång all N utmed strömsvattnet, för de badgästers beqvämlighet, hvilka mindre tåla den starka hafsluften, och straxt ofvan om allten är en ny trädgård anlagd, med blommor af alla slag, fruktträd m. m. och hvilken underhålles af en af staden särskildt aflönad trädgårdsmästare. — Nu frågas om detta allt kan kallas att göra ingenting för badorten? Vi våga påstå, att intet af de öfriga badorternas bolag har gjort så mycket och aldra minst Lysekils Vi hafva icke liksom insändaren haft smak för att ingå närmare bekantskap med parisiske lumpsamlare och deras krogar, hvarvid insändaren behagar likna härvarande societetslokal, kunna således icke bedöma dessa inrättningar med den sakkännedom som insändaren, men vi vädja till de många tusen resp. badgäster, som hedrat Strömstads badinrättning och dess societetshus med sina ! besök, om icke detta klander är i högsta grad : obilligt och oförtjent!! Vi frångå aldrig det rätta och vi anse det ganska möjligt att badgäster någon gång under denna J saison haft skäl klaga öfver att borden i spelrum-, met ofta hade fläckar efter punschglas och dylikt, ; som betjeningen låtit komma sig till last; och att i herrarne i dessa rum tända och röka cigarrer, i stället för att göra detta i den angränsande bil-! lardsalongen, är något, som hvarken den ena eller andra direktionen kan förhindra, då de rökandel! icke fästa något afseende på vaktmästarens öd-J; mjuka framställning derom. Dessa små tillfälliga f oordningar gilva dock icke skäl till en förkastelsedom öfver hela societetslokalen. ; I I ( r I l Y 8 1 Den är visserligen icke praktfullt utstyrd med tapeter och öfverdrag af sidendamast, förgyllningar, och stuckaturarbeten, men betraktad som danssalong under den varma årstiden har den de väsendtligaste egenskaperna, den är nemligen mycket stor, hög, luftig och ljus, och ingen af de öfriga badorterna, icke en gång Lysekils undantagen, har någon bättre att erbjuda. Insändarens klander öfver badgästdirektionens smak att tillställa en så kallad ,,hundfröjd tillkommer icke oss att besvara; det synes oss dock underligt att badsällskapet icke oanmärkt kan få sjelfva välja sina nöjen och hvarföre föreställningen ? af en dylik ,,värdshusscen är mera klandervärd I än om sällskapet framställer ett pröllopståg från S Wärend, med i bonddrägt kostymerade herrar och ; 8 1 3 damer, och likväl var denna tillställning utomordentligt lyckad och väckte allmänt nöje och beundran. De förnämsta damerna, ,bruden och brudtärnerna voro de fleste ,,valutor af Göteborgs, hvilka enligt insändarens egen försäkran både i bildning och husliga dygder likna de engelska , valutorna och åtskilliga af dessa deltogo jemväl i den enligt insändarens åsigt så förskräckl hundfröjden, men särdeles undra vi öfver, huruvida insändaren egt någon slags rättighet att vara custos morum öfver badsällskapets handlingar och jemvälln å deras vägnar föra talan!! Insändaren beskrifver 2:ne tablåer på Lysekil t så hänförande, att ,sjelfva naturen blef stam af förtjusning:; äfven här gåfvos flere tablåer, der åskå-v darne hade skäl blifva stumma af förtjusning, men r några applåder från naturen väntade vi icke fålo höra, vi förstå icke rätt detta den högre bildnin-h gens och intelligensens språk, som insändaren beft gagnar under sina Lysekilska exstase Vv Vi bestrida ingalunda att Lysekil är en god sh badort, men det hindrar icke att vår kan varaln detsamma och möjligen ändå bättre, och sanno-m likt är äfven att Lysekil i merkantilt hänseende t har en framtid för sig, såsom en blifvande depotplats för fiskerierna i skärgården; men vi betvifla mycket att lukten från salterierna och fiskmagasinerna inverkar särdeles angenämt på luften för J de badbesökande. Insändarens klagan öfver ångbåtskommunikationen detta år är i vissa afseenden välgrundad, men detta kan icke läggas bolaget till last; sådan som ångaren Strömstad var förut, var det en förträfflig sjöbåt, som gick fram med full säkerhet under de svåraste stormar; men den såldes så sent, att direktionen och stadens fullmäktige icke fingo tillräcklig tid att arrangera om något bättre, sedan ,,Halland blifvit användt på annat håll. Insändaren kan emellertid i detta hänseende vara lugn, ty oaktadt stadens stora förluster på dess ångfartyg, förorsakade deraf att alldeles olämpliga fartyg härtill inköpts och deraf det ena, som bäst passade för tränen, aldrig användts för densamma, har man dock redan gått i författning om ordnandet af denna vigtiga sak för nästa år, Insändaren slutade sina , Minnen med den förklaring, att gyttjans verkningar äro tvifvelaktiga, hvilket insändaren redan yttrat år 1839. Vi känna icke hvilken obekant ,storhet vi hafva att i detta fall bekämpa, men då kemisk analys å gyttjan blifvit anställd på 1700-talet af arkiatern Lejonmark och professor Thorbern Bergman, på detta århundrade tid efter annan af medicinalrådet Trafvenfeldt, öfverfältläkaren Keventer, professor Bagge och dessutom af en Berzelsus, en Schwartz, en Lyckenak, kemister med europeisk ryktbarhet, och icke allenast desse utan äfven svenska läkaresällskapet vitsordat gyttjans förträfflighet som botemedel i en mängd sjukdomar, så må insändaren ursäkta om vi betvissa riktigheten af dess omdöme, det må nu vara fäldt 1859 eller 1867. Tillförlitligare torde då vara omdömet af de hundradetals menniskor, som här funnit lindring och bot för lamhet, gikt och många andra sjukdomar; vi vädja med lugn till deras dom och lemna insänlarens åt sitt värde. Baddirektionen Vi anhålla det red. af Göteborgsposten, som intagit ins. uppsats, benäget måtte intaga detta genäle. —2 pr.