Denna förändring, nödvändig för det uppväxande slägtets bästa, visar sig äfven från ekonomisk synpunkt sedd vara högst önskvärd. IIvad kosta nemligen dessa tvåklassiga läroverk? Rektor åtnjuter, förutom fri bostad, i lön 2,000 rdr, kollegan 1,000, gymnastikläraren 300 och sångläraren 100 rdr rmt, allt under förutsättning att lärarne befinna sig endast i första lönegraden; skulle ett motsatt förhållande ega rum, hvilket naturligtvis ofta är fallet, så kan summan betydligt stegras öfver detta minimum 3,100 rdr. Dertill kommer kostnaden för skolans lokal och rektors boställsvåning, antagligen minst 600 rdr. Vidare vedbrand, upplysning, städning m. m. cirka 100 rdr. Summa 4,100 rdr. Har då läroverket, såsom förhållandet var med Kungsbacka psedagogi mot slutet af sistlidne vårtermin, endast 14 lärjungar, så belöper sig kostnaden för hvarderas undervisning till i det närmaste 300 rdr eller dubbelt så mycket som afgiften i goda och ansedda privata läroanstalter här i Göteborg. Fordringarne på skollokaler och boställsrum äro också ingalunda de minsta, såsom af dessa berättelser ganska tydligt framgår. I Kongelf beslöts en ny skolhusbyggnad år 1858, tomter idertill inköptes 1564 och 1865 för tillsammans 2,200 rdr, tillstånd till upptagande af ett amorteringslån å 15,000 rdr för berörda ändamål lemnades 1864, minst 7 ritningar till ifrågavarande byggnad hafva blifvit uppgjorda; — men ännu alltjemt synes dess företagande vara uppskjutet till en obestämd framtid. Hvarföre detta dröjsmål, frågar troligen läsaren; svaret derpå lemnas till en viss grad af berättelserna. Till en början befunnos de af öfverintendents-embetet omarbetade ritningarne, hvad boställsvåningen beträssade, olämpliga; för vinnande af rättelse härutinnan och åstadkommande af allt större fullkomlighet tillklommo de många serskilda ritningarne, och under tiden ökades stadsutskylderna genom hvarjehanda omständigheter på ett så oroande sitt, att enligt sednaste berättelsen ,, byggnadsfrågan nästan synes hafva förlorat sin förmånsrätt. Det egentligen underliggande och utan tvifvel mest verkande motivet till dröjsmålet är emellertid här icke angifvet, nemligen det ringa intresse, samhället under nuvarande organisation af skolväsendet måste hysa för ett dylikt byggnadsföretag. Men huru skulle det väl kunna vara annorlunda! En utgift af minst 17,200 rdr medför för en liten och fattig kommun så kännbara uppoffringar, att den icke gerna företages under andra omständigheter, än för vinnande af ett för kommunen högeligen vigtigt ändamål; — och såsom ett sådant kan väl ändock icke det anses, att stadens barn få åtnjuta en undervisning, jemförlig med den, som lärjungar i de två eller tre lägsta klasserna af högre elementarläroverk erhålla. Dessa barn komma ju nemligen derigenom endast att inhemta de första elementerna af en bildning, hvilken till sitt egentliga väsende för dem alltid blifver obekant, och måste, på så ofullständigt sätt dertill förberedda, göra sitt inträde i det praktiska lifvet, med alla de fordringar, som detta i våra dagar ställer på dem. Att en sådan uppfattning af förhållandet alltmera gör sig gällande i Kongelf, det våga vi antaga såsom säkert, oaktadt ingenting finnes i årsberättelserna derom niämndt; att åter i Marstrand denna uppfattning vunnit en nitisk och inflytelserik målsman, det framgår tydligtå af sednaste berättelsen derifrån. Först framställde en motionär inom stadsfullmäktige ett alternativt förslag, åsyftande ettdera, antingen att få folkskolan på det sätt förenad med elementarläroverket, att stadens folkskolelärare erhölle undervisningsskyldighet uti elementarläroverkets nedersta klass, eller pA a ——