Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1867, sida 2

yggnad. Uti sitt med anledning harar gima sednare yttrande hade styrelsen eträffande föreningens organisation och ndamål upplyst, att dessa till alla delar nnas uttryckta uti de af föreningen anuna och utaf Kon:s Befhde fastställda adgar, af hvilka ett exemplar öfverlemats till Stadsf:e, tillikamed en redogörelse ir föreningens utveckling intill den I ugusti innev. år. I afseende på planen ör anskassande af medel till byggnadens ppförande, hade styrelsen afgifvit följande ttrande: Att man ej ansett sig kunna fatta beslut om en tämd plan, som kunnat praktiskt utföras oob ljas, förr än man vetat, hvarpå denna plan skulle runda sig. I första rummet ansåg man sig bärll böra ha visshet om. huruvida den plats, som r Föreningens byggnad erfordras, kunde erållas, och vilkoren härför samt tomtens läge m. m., varaf ju kostnaderna för transporten af byggnadsaterialier, grundläggningar m. m. bero. Styrelsen ar i anledning häraf trott sig ej kunna, utan att fyentyra onödiga större kostnader, ännu gå i förutning med en bestämd plans uppgörande, ehuru tyrelsen vet sig kunna förverkliga sin byggnadslan, hufvudsakligen på samma sätt som Norrköings Arbetareförenings Aktiebolag, hvars af Kongilaj:t den 16 Oktober 1863 nådigst fastställda olags-ordning Styrelsen jemväl får upplysningsvis ärmed öfverlemna. . . Öfver de af herrar Stadsfullmäktige jemväl reitterade utlåtanden från vällofl. Drätselkammaren ch Stadskamreraren tår Styrelsen afgifra det yttande: att då koreningens begäran om kostnadsfri pplätelse af ifrågavarande tomtqvarter icke afsåg, tt vederbörande myndigheter ovilkorligen skulle shanda staden en densamma tillhörig egendom, tan full säkerhet att den till sitt uppgifna ändahål användes, får Styrelsen fortfarande åberopa in till vällofl. Magistraten under den 13 December istl. år ingifna ansökning om nämnde tomtqvarter, ch derjemte gilla de vilkor, som vällofl. Drätselammaren uti sitt utlåtande af den 5 sistl. Mars ill herrar Stadsfullmäktige tillstyrkt, med undanag af den uti samma utlåtande, punkten a, betämda föreskrift, att af köpesumman skulle, 6 nånader efter upplåtelsens beviljande, till Stadskassan kontant inbetalas 4,000 rdr rmt. Styrelsen vågar härmed vördsamligen hemställa, uruvida eftergifvandet af detta vilkor kan anses som någon särdeles stor uppoffring å stadens ida, om man tager i nogare öfvervägande det goda ych vigtiga ändamål, hvarföre denna lilla uppoffing skulle göras, och hvilket ändamål säkerligen kommer att i betydlig mån underlätta samhällets både omsorger och kostnader för samma angelägenhet. Ilerr Stadskamrerarens, uti dess utlåtande af den 4 sistl. Februari föreslagna stadgande, ansående Drätselkammarens bemyndigande att, så Iramt föreningen sådant skulle önska, medgifva nedflyttning at den inteckning å 20,000 rdr, som aden skulle förbehållas uti tomten, efter annan inteckning, som Föreningen möjligen kunde behöfva, för upptagande af lån å egendomen, torde jemväl uti de blifvande upplåtelsevilkoren intagas, ehuru Drätselkammaren uti sitt ofvanberörda utlåtande sådant icke föreslagit. Diskussionen öfver detta ärende öppnades af Hr Philipsson, som förut förordat bifall till Arbetarcföreningens ansökan om upplåtande af det ifrågavarande qvarteret, och som, efter den erfarenhet man sedandess vunnit om föreningens verksamhet, ansåg denna böra så mycket som möjligt gynnas af samhället, hvadan tal:n nu ännu mera än förut ville tillstyrka bifall till ansökningen, sålunda, att kela beloppet, 21.000 rdr, måtte få anses som räntefritt lån af staden, hvadan någon kontant inbetalning ej skulle ifrågakomma. Deremot kunde tal:n ej tillstyrka bifall för närvarande till den framställda begäran om inteckningens eventuella nedflyttning. Hr Berger hyste sådana sympatier för föreningen, att äfven han ville förorda, det uppförandet af en gemensam byggnad för densamma måtte underlättas å det allmännas sida. Men om uppoffringar för detta ändamål skola göras af samhället, bör det äfven tillses, att föreningen verkligen motsvarar sitt syftemål, så att den ej slår öfver målet och genom en alltför dyrbar byggnad samt andra mindre lämpliga åtgöranden skjuter ifrån sig just den del at arbetskla , hvars bästa i främsta rummet bör a med föreningen. Uppförandet af en så dyrbar byggnad, som den föreslagna, trodde tal:n skola öfverstiga föreningens krafter, och genom att i en sådan nedlägga alla sina tillgångar, skulle föreningen kunna berötva sig tillfället att så som den borde verka för dem af sina medlemmar, hvilka nyss omnämnts. Tal:n ville förorda upplåtandet af en annan lämplig tomt, afseende en mindre dyrbar byggnad. I alla händelser vore det ktigt, att frågan finge anstå intilldess Carl Johans församling blifvit förenad med staden, på det att äfven representanter af denna församling — hvilken innefattar en mängd arbetare af just den klass, som försörjer sig med sina händers arbete — måtte bli i tillfälle att deltaga i ärendets afgörande. Hemställde alltså, att ärendet måtte få hvila till något af de första sammanträdena på nyåret. IIr Stromman trodde ej, att man behöfde hysa farhågor för medlens åstadkommande, då byggnaden troligen skulle komma att bringas till stånd på mma sätt, som Norrköpings Arbetareförenings, r hvilket sätt tal:n närmare redogjorde. Hr Hedbhwd trodde, att föreningen, med den förvånande utveckling den redan haft, verkligen kan lyckas utföra sitt stora och vackra företag. Man kunde ej undra öfver, att föreningen med ifver emotser tillståndkommandet af en egen byggnad, enär ingen lokal f. n. finnes härstädes, i hvilken dess sammankomster lämpligen kunna hållas. När föreningens medlemmar sjelfva hysa förtröstan att kunna ästadkomma sin byggnad och då derjemte häri ligger en sporre till ännu ifrigare bemödanden för en god sak, borde samhälletpå allt sätt understödja detta sträfvande. Förordade qvarterets upplåtande utan kontant inbetalning äfvensom bifall till förslaget om inteckningens nedflyttning, samt yrkade slutligen, att ärendet måtte nu genast afgöras. Ur Philipsson motsatte sig likaledes vidare uppskof och vidhöll i öfrigt sin åsigt i afseende på inteckningsfrågan. Beviljandet at nedflyttningen skulle innefatta en indirekt förklaring derom, att byggnaden skulle uppföras på låneväg, medan tal:n tänkt sig, att detta skulle ske genom aktieteckning. Om emellertid något belopp behöfver upplånas, bör det ej kunna möta något hinder att erhålla ett sådant lån mot 2:dra inteckningen. I in egenskap af säljare, borde staden ovilkorligen förbehålla sig sin rätt till 1:sta inteckningen. IIr HedlMMHd hade ej uppfattat öfverlätelsen af qvarteret såsom en försäljning, utan verkligen såsom en skänk, med förbehållen garanti för staden att, för den händelse föreningen ej fortfar att ega bestånd, återfå tomten. Full sådan säkerhet läge, enligt tal:ns tanke, i en 2:dra inteckning. Lån måste föreningen nödvändigt upptaga, såvida den, enligt sin kalkyl, skall kunna ha sin byggnad färdig om 2 år. IIr d:r Dickson förenade sig med hr Philipsson, påpekande att någon inteckning i alla fall ej kan ifrågakomma innan byggnaden blifvit uppförd. Sedan detta skett, blir det tids nog att besluta huru med inteckningen skall förfaras. . Hr Philipsson fästade uppmärksamheten vid,