Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 september 1867, sida 2

Landsorten. Jönköping. Jönköpings läns jägareförbund, representeradt af 14 medlemmar, firade i Onsdags sin sedvanliga prisskjutning för året. Skjutningen egde rum på 400 fots skottvidd mot 12-ringad tafla, och 1:sta priset, en revolver med åtföljande atroner, togs at assessor G. J. Korsell för skju point ; 2:a priset, ett kruthorn, tillföll fabri J. 1 Ögren för 27 points, och 3:dje priset, diverse instrumenter för gevärs skötsel, handl. Carl Lundberg, för 22 points. Orkan. Efter att i Tisdags på förmiddagen det rätt frisk vestlig bris, kastade sig vinden id middagstiden till nordlig samt tilltog omedelhart så i styrka, att den kl. 4 på eftermiddagen hade vuxit till full orkan. En stund förut inkom ångaren Svan lyckligt i hamnen, men icke så en slup, bärande namnet ,, Wåghalsen, kommande rån Isjellö egendom och lastad med tegel. Redan ute i öppna sjön ett godt stycke utanför hamnen hade slupens besättning bergat hvarje klut, antagligen i den naiva föreställningen, att fartyget skulle låta manövrera sig lika bra genom den fart det hade; men deras misstag dröjde ej länge att visa sig, ty de rasande vågorna vräkte fartyget med otrolig hastighet in genom hamnmynningen och rakt mot pålverket vid stationshuset, der det inom några minuter förvandlades till vrak. Besättningen, utgörande 2 man, räddades med nöd. Flere s. k. stenroddarebåtar krossades; men lyckligt nog har ej, efter hvad som är kändt, något menniskolif förspillts. Deremot har Wettern anställt åtskilliga förödelser utmed stränderna. Så t. ex. har hela kajmuren från stationshuset ända bort förbi lokomotivstallet rätt ansenligt skadats, och ena hamnarmen är på midten alldeles tvärt afbruten, så att ett ungefär 6 alnar långt stycke är ned till grunden bortslitet och nedvräkt i djupet på sidorna. Träden i parken vid jernvägen sluppo denna gång någorlunda helskinnade undan; men i staden närgränsande skogar lär orkanen orsakat betydliga härjningar. Vinddrifvare. I Lördags hade en i Habo socken utmed Wettern boende arbetskarl i en båt aflagt ett besök i Jönköping, och efter väl förrättadt värf återvände han roende hem. Kommen ett stycke ut på Wettern brast ena åran; men ett segel som han medförde, skulle likväl varit alldeles tillräckligt att hjelpa honom fort på färden, ty vinden blåste godt sydvestlig. Om det nu skedde af okunnighet om ett segels användbarhet eller af rädsla, är-ej godt att veta, alltnog, då åran brast satte sig vår hedersman på botten af båten, fattade med en hand i hvardera relingen, befallde sig i Försynens hand och — lät båten drifva. På detta sätt dref han nu hela Lördagseftermiddagen och påföljande natt, då han norr om Wisingsö fick sigte på ångf.-,, Esaias Tegner, men kunde ej i mörkret göra sig sedd eller hörd. Blåsten hade under tiden öfvergått nästan till storm, som på Söndags afton förde båten ned mot stranden i trakten af Hästholmen, der den bräckliga farkosten ögonblickligen slogs i spillror. Lyckligtvis var stranden här långsluttande, så att karlen kunde krafla sig i land; men hade båten stött emot några alnar derifrån, der en lodrätt klippa vid ett bråddjup reste sig, hade han varit ohjelpligt förlorad. Nu blef han som sagdt räddad, och ankom i Tisdags med ångf. Svan från en färd, den han väl ej snart skall glömma. — Halmstad. Kyrkostämma. Vid i Tisdags med Halmstads och Öfraby församlingar hållen kyrkostämma rörande, ibland annat, frågan om Halmstads kyrkas reparation eller dess återställande delvis i sitt ursprungliga skick, beslutades detta sednare med 1,734 ja mot 934 nej, och således med en pluralitet af 800 röster för restaurationsarbetet. Komiterade för ärendets vidare ber in blås