Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 september 1867, sida 2

IILUUUDL ÅTL I IIUIILIL ÖODÄÖTOCndeC Valla DlIIU gemneter. Tyskland skall, i lugn sjelftillit och fullt beslutet att tillbakavisa hvarje fremmandej 9 intervention, under alla omständigheter bringa den-3å na sin obestridliga rätt till utförande. Vi gå nuli således med glad förtröstan till det fredsverk, som 1 nu och i tramtiden hvilar på parlamentet. Ge; nom oaflåtlig omsorg för folkets andliga och verldsliga intressen, genom vis sparsamhet i utgifter och IS en riktig fördelning af bördorna, genom lika rättigheter för alla och lika pligter för enhvar, samt j genom trofast hängifvenhet mot fäderneslandet, 1 skall den af nationen, under det ärorika hohennollernska kungliga husets ledning, grundlagda gek mensamheten blifva orubblig. 1 Under adressdebatten uttalade sig Rel-e chensperger för ett ändringsförslag. Kanm-l tak protesterade i Polens namn mot adres-r sen. Bebel, som bestred parlamentet allla rätt att tala i nationens namn, blef afbruten af presidenten, som gaf honom en h tillrättavisning. Bebel förebrådde rege-o ringen dess beteende i de luxemburgskav och nordslesvigska frågorna och bestred, sn det regeringen i dessa frågor kommit till! g något lyckligt resultat. Bismarck bestred, y av Luxemburg var lösryckt från Tyskt lard; det var nu i samma ställning som förut och styrdes af samma dynasti. Preus-sg sen hade endast uppgifvit en tvifvelaktig r garnisonsrätt. Konungen hade genom kri-!k gets undgående förvärfvat sig rättighet till! nationens tacksamhet. Sedan en del af adressen var antagen, fick Bismarck äter ordet, uttryckande, att regeringen i adres-! sen såg ett bevis på, det parlamentet, i j alseende på Sydtyskland och utlandet, fordrade ett ännu raskare framgående på den bana, som blifvit beträdd. På en anmärkning af IIähnel om asträdandet al Nordslesvig svarade förbundskanslern, att y han icke ansåg herraväldet öfver nationer, som sträfvade att lösslita sig, såsom va-J: rande nyttigt, om det än någon gång vore nödvändigt, såsom t. ex. fallet vore med Polen. Svårigheten med Nordslevigskal frågan låg icke deruti, att Preussen nekade lemna Danmark hvad som är danskt, utan svårigheten bestod uti den blandade be14, folkningen. Preussen skulle icke kommit i en sådan ställning, om slesvigarne vore ————————————— mmm mm öa —— — B ——— — — —— ——— —T—— —— 1.k —;—— — — mera tyskt och mindre partikular kt! sinnade, än fallet nu är. ig ÖSTERRIKE. : Enligt ,Presse lärer Juarce icke vilja j.: utlemna Maximilians lik, utan på det vik-ijF kor, att Europa skall erkänna republiken! — Mexiko. je FRANKRIKE. I De franska tidningarne fortsätta sina; betraktelser öfver grefve Dismarcks cirS kulärskrifvelse af den 7 dennes, och detta 5 på ett sätt, som tillkännagifver huru djupt det intryck är i Frankrike, som detta aktstycke lemnat efter sig. ,,France för den 21 dennes offentliggör en artikel, i hvilken det heter: Vi hafva redan konstaterat, att det icke är Frankrike, utan Preussen, som bör uppmanas att visa mo-. deration. Frankrike bar aldrig kränkt, Tysklands nationella sinkänslighet; det har tvärtom visat moderation ända till sjelförnekelse genom att lägga band på den allmänna meningen och strida emot ! den rådande sinnesstämningen. Preussen y har icke iakttagit en liknande hållning. J. För att bevisa detta påstående hänvisar k nämnde officiösa tidning till de hemliga h sallianstraktaterna mellan Preussen och Sydstaterna, till konung Wilhelms throntal, (hvilket sistnämnda tydligt nog föreI speglar Sydtysklands inträde i nordtyska förbundet), amt slutligen till grefve Bis-) marcks utmanande språk i depechen af b den 7 dennes. ,France tillägger sedan: 0 Preussens politik är retsam utan någon d rimlig anledning. Franska folket är nme-3 8. u ket ömtåligt i denna punkt och har al-3 ädrig varit vandt vid en sådan hållaing iY sina förhållanden till nationerna. Det P har aldrig visat sig öfvermodigt, icke ens H. mot besegrade fiender, och det kan derföre icke tåla, att det behandlas på så-y i dant sätt, isynnerhet som man hitintills icke haft äran besegra Frankrike. Patrieh iakttager en lugnare ton och söker miniska erkan af den preussiska cirkulärskrisvelsen genom att framhålla, det densam-se ma är ,ett tyskt verk, uteslutande be-s Stämdt att läras och tolkas i Tyskland få Till slutet yttrar ,Patriet likväl: Om denna pil varit riktad mot Frankrike, så har den förfelat sitt mäl. Några få tidd ningar — thvaribland ,Presset — for-sst dra genast krig, för att förhindra hela Tysklands uppslukande af Preussen. An-!te dra tidningar — såsom , Sicclet — talalhi om garantier och territoriala kompensa-fo tioner, hvilka skulle begäras, så snart de ri preussiska inkorporationsplanerna kommit el tull utförande. ,,Liberte vill, att Frankin rike skall hålla sig ifrån hvarje interven-Ia tion i de tyska angelägenheterna och äfu hellre låta sakerna på andra sidan Rhen vs så sin gång, än att utsätta sig för nya af nederlag af samma slag, som den miss-s0 lyckade mexikanska expeditionen. ,, Epoque I ov fordrar, att kejsaren snart skall be-sisluta sig antingen för krig eller fred, och m försäkrar, att nationen i begge fallen skallni stå på hans sida, om han åt den beriljar icl tillbörlig frihet. -,Mouvement, som of-be tast går i samma riktning som , Pays sell och som tcke sällan talar om , Frankri-an kes naturliga cränsor, yttrar i en ledande sny artikel af den 21 dennes: Kejsar Napolcon står lugn, samlad, ogenomtränglig ga och orubblig i denna häftiga rörelse.so Föremål för någras beröm och andras de tadel, motstår han hvarje inverkan, ocline denna fasta hållning förekommer oss bådalku mera ondt för dem, som träda rättfärdig-pe heten i Europa under fötterna, in om fen kejsaren åt hela verlden anförtrodde sinaga