mycket påminna om sommarens kor — UTRIKES. TYSKLAND. Om konungens af Preussen vistelse i Baden meddelas det, att han den 21 dennes på förmiddagen inträffade från badorten Baden-Baden i Carlsruhe, för att öfvervara en till samma dag anordnad stor militärparad. I närheten af hufvudstaden var nemligen koncentrerad en hel armåökår, c:a 12,000 man. På bangården mottogs konungen af stadens högsta embetsmän och en deputation trån kommunalrådet, hvarefter han i öppen vagn med storhertigen reste till det storhertigliga slottet. De gator, genom hvilka tåget gick, voro prydda med preussiska och badenska flaggor. Konungen och storhertigen möttes sedan på exercisplatsen, och paraden räckte i två timmar. Konung Wilhelm förde sjelf det andra badenska infanteriregementet, hvars nominelle chef han är. Efter defileringen utfördes åtskilliga evolutioner, och vid slutet uttalade konungen sin tacksamhet för sitt regimertes 0.;cerskår. Då konungen och storhertigen lemnade exercisplatsen, der en talrik menniskomassa infunnit sig, höjdes lifliga hurrarop för dem. Det ligger i sakens natur, att de franska och österrikiska tidningarne äro benägna att uppratta konungens af Prenssen inspektion af de badenska trupperna och hans resa till Ilohenzollern som en försåtlig demonstration mot kejsarmötet i Salzburg. För öfrigt vill den österriska , Neue freie Presse icke tro, att konungarne af Bayern och Wirtemberg skola mötas på slottet IIOenzollern. FRANKRIKE. Det påstås, att lagstiste de kårerna skola sammanträda i November, för att votera anslag till armöens reorganisation. De skulle sedan ånyo inkallas till Januari, för att uteslutande sysselsätta sig med !agarne om pressförhållanden och föreninasrätten samt med budgeten. De nya valen skulle ske i nästa Maj månad. Den 27 Oktober skall, under kejsarinnans ordförandeskap, en fest ega rum i Palais des Champs Elystes, hvilken ,, Moniteur betecknar som ,,krönandet ar expositionen. Der skall nemligen utdelas de priser, som blitvit skänkta af föreningen för skyddandet af i fabrikerna använda barn. Priserna utdelas till de fabriksegare, som mest tagit vård om de små fabriksarbetarne. Pereira har lemnat styrelsen af Credit mobilier, som öfvertagits af Germiny, Delahante och. Ganneron. En konflikt med Peru har uppkommit derigenom, att franske ambassadören i Lima blifvit insulterad, för hvilket franska regeringen fordrat upprättelse. ENGLAND. Tvenne engelska statsmän, Fredrik Bruce och Francis Plackhurne, hafva nyligen aflidit. F. Bruce var sednast ambassadör i Washington, och med honom dog den tredje och siste sonen af den bekante carl Ploin, på sin tid ambassadör i Konstantinopel. Den äldste sonen dog för fyra år sedan som vice konung i Indien, och arfvingen till namnet är ännu omyndig, så att familjen icke förrän år 1870 blir representerad i öfverhuset. Den andre sonen, general Robert Bruce, var mindre allmänt bekant än hans bröder James och Fredrik. Fredrik Bruce var vid sin död 53 år gammal. Redan år 1842 var han attachå vid en speciel mission, som var uppdragen åt lord Ashburton. Derefter bade han åtskilliga diplomatiska befattningar i Hongkong, Jamaika och Bolivia; åtföljde sin bror, lord Elgin, till Kina och förde det i Juni 1858 med Kina afslutade fördraget till London. Före sistnimnde års förlopp utnämndes han till ambassadör i Peking; likväl kom han icke till hufvudstaden, innan de engelska truppernas— genom beskjutandet af befästningarne vid Peiho — kommo i krig mot kineserna. Bruce qvarstannade i Schanghai till fiendtligheternas slut, och efter fredens afslutande, i Oktober 1860, begaf han sig till Peking. Då lord Lyons 1865 återkallades från sin ambassadpost i Washington, blef Bruce hans efterträdare. Hans företrädare uppgjorde den svåra Trent-affären med Förenta Staternas regering, men lemnade i arf åt sin efterträdare en ännu svårare — den, efter allt utseende, odödliga Alabama-frågan. Francis Blackburne, f. d. lordkansler af Irland, afled i en ålder af 85 år. Redan år 1822 blef han kunglig rådgifvare och utnämndes år 1830, under ministeren Grey, till Attorney geN neral. På samma gång som toryministe-3 ren afgick han 1835, men återkom med samma minister år 1841; blef 1842 öfverdomare på Irland och presiderade i den specialkommission, som år 1848 förde undersökningarne mot Orien och hans irländska medskyldiga i upproret. Under lord Derbys minister blef Blackburne lordkansler i Irland. Då tories kort derföre afgingo, blef Blackburne tills 1856 utan någon ofuciel besattning. Likväl hade man en så hög tanke om hans Aangljärhaf att dan då mannen da — — — — — — -— 0— el le